Årets första julmarknad
Nu börjar äntligen julmarknaderna! Det har börjat bli en familjetradition för oss att åka på julmarknader i december och jag (vi) har, om inget oförutsett sker, planerat in besök på tre av våra favoritmarknader från första till tredje adventshelgen.
Så i lördags var det alltså julmarknadspremiär för oss i Olofsfors på vad man skulle kunna säga var årets första riktiga vinterdag. Det var bitande blåsigt och en massa ny yrsnö och otrevligt väglag, men vi tog oss dit. Det blev inte så långt besök eftersom det var så kallt men vi köpte oss lite hembakt att ta hem och ett paket fina julservetter.
Mina bilder från Olofsfors:
Glad pojke
I våras var det skitjobbigt nästan varje morgon att lämna Filip på förskolan. Han grät och sprang efter mig och fröknarna fick hålla fast honom vid många av lämningarna. Sen for man på jobbet med en klump i magen och önskade att man kramat honom en gång till.
I höst har han bytt till storbarnsavdelningen, och det har blivit helt annorlunda! Jag minns inte ens om vi haft något jobbigt avsked på hela hösten.
Min gissning är att han hade lite tråkigt i våras på avdelningen med de mindre barnen, han hade inte så många att leka med i hans egen ålder och kanske han kände sig lite ensam.
Glad idag som man alltid vill ha det! Också hade han ju en kul t-shirt som jag och hans fröken pratade om :)
Skyltsöndag i Piteå
Det har varit en riktig latardag här idag, men vi har i alla fall varit och gått runt på skyltsöndagen här i Piteå idag.
Juleljusen gör sig fint i en stad som Piteå med låga hus och ganska smal gågata.
Lite bilder jag även publicerat på Instagram:





Helgtripp till Piteå
Filip och jag är i Piteå hos min mor & far i helgen. Det är svårbloggat härifrån eftersom de inte har internet men här kommer lite bilder som nästan alla varit publicerade på Instagram.
Det är bland annat bilder på en fin anatomibok som Filip fått som försenad födelsedagspresent av mormor och morfar, coola blinkande glasögonbågar från Dollar store, bilder från god middag i Kallax hos min bror Dan med familj och en trött Filip på bilresan tillbaka till Piteå ikväll.






Umeå Höstljus 2012
Man hinner inte ens blogga om den så är den över, så kort har ljusfestivalen i Umeå blivit. "Umeå Höstljus" har i år pågått mellan 16-18 november och invigdes på fredagen tillsammans med Umeå Central, bland annat med hjälp av en mängd Midgårdselever som gjorde ett uppträdande. Jag var inte där men ni kan läsa mer om
invigningen av Höstljus och Umeå Central på MammaMedias blogg.
På Umeå Höstljus hemsida skriver man att anledningen till att ljusfesten blivit så kort är för att man vill skapa mer av en festivalstämning, samt att det är lättare att få tag på och låna känslig ljusutrustning när det gäller så kort tid.
Anledningarna låter ju rimliga tycker jag, även om det känns synd att man inte har så många chanser att uppleva den och dessutom upplever jag att det är svårt (läs; omöjligt) att hinna uppleva allt på en kväll.
Programmet för Höstljus är också lite otydligt, jag hittar dåligt vad flera av de olika installationerna heter.
Jag och lilla familjen fick i alla fall se delar av ljusfestivalen när vi gick ner på stan lördag kväll efter en minst sagt väldigt intensiv dag; vi hade nämligen haft barnkalas med nio småungar och lika många föräldrar eftersom
Filip fyllt år. Det var otroligt skönt att få komma ut i luften och en härlig upplevelse att se på alla ljusinstallationer.
Här är en hel del bilder från Umeå Höstljus:
Utropet "Lev!" av Sara Lidman som är en del av Höstljus som kommer att få stå kvar efter ljusfestivalen finns skrivet på väggen vid en nedfart till den nya tunneln.
Så blank och fin att man kan spegla sig.
Tunneln är bred och ljus, och det var imponerande många ute för att se på allt det nya.
Tjusig uppgång till själva järnvägsstationen.
En lysande plastvägg med suddiga björkar och citat från Sara Lidmans böcker följer en hela vägen genom tunneln. Ger jättefint ljus åt det hela.
Här måste jag vara lite kritisk dock; björktrycket på plasten såg redan bleknad och sliten ut, väggarna var skeva och verkade skrangliga och typograferingen var illa utförd och i dåligt tryck. Det känns inte som att det här kommer att hålla och se bra ut särskilt länge.
Vi gick utefter Rådhusesplanaden och såg husfasaderna skifta färg från blått...
...till lila och sen rött och grönt.
På håll siktade jag ett hoppande spöke i ett fönster på Rådhuset så vi var tvungna att gå fram och kika.
Den hoppande spökflickan var vädligt fint utfört och det var också något som fascinerade Filip väldigt mycket tillsammans med...
...de spökiga fotavtrycken som framträdde här och där på kullerstenarna precis bredvid flickan.
Det passade verkligen bra att ha de två spökiga teman just vid det dramatiska Rådhuset.
Rakt framför Rådhuset, utefter Rådhusesplanade, var lyftkranarna ljussatta och ett ljusspel lyste rakt upp på himlen.
Sen gick vi vidare under gågatans lysande julpynt i form av gigantiska ljus-snöbollar mot...
...Vänortsparken där 1000-tals lyktor gjorda av barn lyste vackert och rart i den bäcksvarta parken.
Efter vänortsparken gick vi genom allt folkttommare gator mot...
...Operaplan där en gubbe stack upp sitt huvud ur gatan. Wow! tyckte hela familjen.
Trött blev gubben en stund.
Och röd och arg.
Sen var det dags att gå hem och somna i soffan framför en lagom dålig film.
Vår älskade Filip fyller 4 år idag
Min fina lilla Filip fyller 4 år idag! Födelsedagen är redan över vid den här tiden förstås, nu ligger han redan till sängs bredvid sin pappa. Men imorrn ska det firas en gång till, för då ska han ha sitt första barnkalas!
Här är nåra bilder som jag redan publicerat på Instagram (som AnitaBJohansson). Jag kan säga att jag är duktigt nöjd över hur fint jag lyckades spritsa grädden på tårtan :)




Tårtkris!
Filip fyller 4 år på fredag och på lördag ska vi ha barnkalas för första gången. Vi tänkte slå på stort och beställa en stor tårta från fenomenala
Johannas Tårtor i form av en röd sportbil och en Filipfigur i eller bredvid, men idag fick jag veta att det faller i stöpet pga sjukdom. Så nu är det tårtkris!
Det är bara jaga vidare, försöka hitta någon annan som kan göra något liknande. Eller så får jag försöka göra en själv. Har inte direkt något emot det eftersom jag tycker det vore kul att försöka, men då kan den ju bli exakt hur konstig som helst också har jag för mycket annat som ska hinnas med.
Robotdans
Filip och jag gillar robotar. Och ibland blir det robotdisco. Och kanske någon av dem fått i sig lite starkt och blir lite rund under fötterna...
Filip försöker hålla ordning på sina robotar.
Fars dag i stugan
Vi firade fars dag med en helg på stugan. Jag blev förkyld precis till helgen och var lite så där lagom bedrövlig, jag matchade faktiskt det griniga blåsiga gråvädret ganska bra.
Men jag klarade i alla fall av att både laga gomaten och baka kladdkaka. Fast att fotografera verkade jag inte klara av så bra, tog bara nåra få bilder till Instagram, men glömde fotografera de fina muggarna Filip målade till sin pappa som farsdagspresent. Jag har försökt rita en bild av muggarna som ni kan se nedan, fast de var finare och färggrannare i verkligheten.
Den tecknade versionen av Filips muggar.
Vädret och mörkret.
Myset.
Pyssel: I Filips Bamsetidning fanns tips om att man kunde göra egna snöflingor, så då bestämde Filip att vi skulle göra det. Jag fick stå för klippandet eftersom det var svårt för Filips smånävar att knipsa genom lagren av papper.
Helgen i bilder
Min helg sammanfattad i några bilder:
Lördagens väder var väldigt grått. Det kändes som att det aldrig blev ljust den dagen.
Filip fick mustasch i en ny app vi installerat på min iPhone.
Senare blev det dags för 50-årskalas i Sävar där vi umgicks med många trevliga släktingar och arbetskamrater till födelsedagsbarnet.
Vi åt och drack gott och firade Filips faster eftersom det var hon som fyllde femtio.
Filip höll hög fart hela kvällen och jag drack inte ur fyra vinglas samtidigt, bara tre :)
På söndagen for vi iväg till Sandbackakyrkogården och tände ett par ljus i minneslunden. Jag kände mig sorgsen över all sorglig saknad och kärlek till så många, många nära.
Vi lämnade Sandbackakyrkogården...
...och åkte till Backens kyrka för att se alla ljus där.
Backens kyrka var öppen och vi var in en stund och tittade och funderade och beundrade den fina medeltidskyrkan.
Det var lite från helgen.
Halloween och spökfika
Nu har jag äntligen fört över bilderna från söndagens Halloweenfirande. Då bjöd vi Filips kompis med föräldrar på spökfika med alla möjliga otäcka ätbara saker.
Jag och Filip hade bakat dödskallar och maskar av pepparkakedeg, gjort spindlar av Oreos och lakritsremmar med Non Stop till ögon. Sen hade jag gjort monsterfingrar av grönfärgad mandelmassa med en mandel som gulnad nagel. De doppade jag senare i smält choklad för att få lite bättre smak på.
Det som inte kom med på bild var spökbakelser med en maräng med svarta ögon på toppen. Fast de blev inte så snygga eftersom tårtbotten smulade mer än jag trott när jag skar ur bakelseformatet.
Jag och Pelle hade klätt ut oss och skrämde nog upp vår lilla spökgäst lite när han kom. Här har han återhämtat sig. Filip var skelett med dödskallemask. Eller dumskalle som han säger.
Söndagsutflykt till Fläse havsbad
Jag har aldrig varit till Fläse tidigare, men Pelle kände till det från hans barndoms somrar. Numera kan jag säga att det ligger på min topplista bland bästa-utflykter-i--och-omkring-Ume, där bland annat den lite mer vidsträckta stranden i Norrmjöle också befinner sig (se t.ex. mina gamla inlägg från utflykter till Norrmjöle
här och
här).
Det var tacksamt att fotografera i så fin miljö:
När vi kom fram till Fläse möttes vi av ett gäng övergivna tomma husvagnar på Fläse Camping.
Vi gick nästan direkt ned till den lilla stranden.
Dags att vända hemåt.
Filip passade på att leka i den fina lekparken som låg vid campingen. De hade en fin lastbil som såg ut som en båt baktill!
Hej då Fläse.
Vackert vid stugan
I helgen, på samma lördag som jag tog
de frostiga bilderna hemma i stan, så åkte vi till stugan för att vintra Pelles mc. Jag hade kameran i högsta hugg och fotade lite av det vackra. Frosten glittrade i gräs, blåbärsris och spindelnät även vid stugan.
Nu går vi i funderingar på att sälja stugan eftersom vi nyttjat den mycket mindre än vi trodde vi skulle göra. Inte så lätt beslut.
Dansskadad
Jag upplever just nu sensationen av en helt ny känsla i mitt liv - jag lider av en dansskada! Inte för att jag går någon exotisk danskurs i typ tango/rumba/salsa, utan för att jag var ute på krogen i lördags och dansade lite för intensivt i allt för höga klackar. På söndagen vaknade jag alltså med svullet och stelt vänsterknä, och jag haltar fortfarande idag.
En bidragande anledning är nog den att jag invigde
dessa skor, och att jag sällan brukar dansa särskilt mycket, speciellt inte på Schlagerklubben. Fast nu råkade det vara så att de spelade ovanligt bra musik och ovanligt lite schlagermusik.
Sen, bara som en notering, men det var väldigt vad karlarna på Schlagerklubben var ivriga att podiedansa! Det fanns två podier på scenen och minst femton karlar typ tävlade om att stå på dem och veva. Kanske de hittade divan inom sig där i schlagermiljön, vad vet jag.
Lördagsbak av pepparkak (!)
Pepparkaksdegen gjorde succé: när jag visade Filip mitt köp blev det pepparkakebak direkt efter frukosten idag.
Formarna hade vi visst glömt i stugan förra vintern, så vi fick använda det vi hade till hands. Det blev knivar och snapsglas. Och det blev både fint och bra det också, speciellt med lite dekor på.
Pepparkaksbakdags snart
Titta så fint, de hade fått hem pepparkaksdeg på vår lilla Coopbutik här på Haga. Jag frågade efter det för ett par veckor sen när Filip var baksugen, men då hade de ingen.
Och bäst före julafton också. :)


Höstsol
Det var ett väldigt fint höstväder när jag gick och hämtade Filip på föris i eftermiddag. Solen låg lågt och hamnade i bländande tjusigt motljus där vi gick för att leka på lekplatserna i närheten.
Det har varit så regnigt och grått på sistone så man känner sig liksom tacksam när det äntligen blir fint väder, så jag tog lite bilder i parkerna vi passerade på
Haga:
Strax efter att jag tog den här bilden (under protester från Filip) i en lekpark kom plötsligt ett par syskon från samma förskoleavdelning som honom, så det blev lek och ståhej en lång stund där i parken. Lycka!
Sen började det bli middagstid och de båda syskonen sa hej då och vi drog oss till nästa lekpark som låg närmare hem.
Där tittade jag lite närmare på blomplanteringarna.
Också hittade vi blomknoppar och nyutslagna tulpanliknande saker. Märkligt! Undrar vad det kan vara för tålig växt?!
Sista gungningen, sen ville Filips mamma gå hem för hon var less och frös.
Helgen i Norrbotten
Vi har tillbringat helgen i Piteå hos mina föräldrar, jag och Filip. Under dessa dagar har vi hunnit springa runt i affärerna i Piteå, besökt båda mina bröder i Kallax och Luleå, och åkt lite omvägar på vägen eftersom jag alltid vill stilla mina sentimentala behov och se mina gamla hemtrakter.
Vi åkte till exempel förbi mitt barndomshem i Norrfjärden, ett stort brunt hus med brutet sadeltak som mina föräldrar sålde och flyttade från till en lägenhet i Piteå 2010. Det var plötsligt rödmålat. Snopet och konstigt att nåt man är van ska se ut på ett visst sätt plötsligt ser annorlunda ut efter 37 år.
Här är några bilder från helgen som jag lyckats fånga med mobilkameran. Utsikten från mina föräldrars balkong i Piteå, hästar på ängarna nära mitt barndomshem, ena brorsans fina röda bil som Filip är så imponerad av (det ser ju ut som stor leksaksbil!) också den fina (riktiga) leksaksbilen som Filip fick av samma bror.





KAVIAR
"Du måste skriva dom här siffrorna på smörgåsarna mamma. Alla siffror, som det står på tuben!" sa Filip i morse. Och det var ju klart jag gjorde det.
Det blev visst extra gott för båda mackorna försvann i ett nafs, typ på högst
25 minuter.
Drogad men med synen kvar
Ja, jag ville bara meddela det, att Pelle klarade operationen jättebra och det verkar som att han har synen kvar :)
Han ser lite stjärnor och färgprickar men det får man väl anta att det försvinner så småningom. Också har han gigantiska pupiller så det ser ut som att han är helt drogad. Att döma av att han hade lite svårt beskriva vad som hände vid delar av operationen tror jag nog att han också var lite drogad även om han inte tycker det själv.
Efter att han opererat sig så detaljintervjuade jag honom om hur allt gick till, jag frossade i allt det otäcka liksom eftersom jag slipper vara med om det själv:
På plussidan gjorde alltså ingenting ont, även om situationen kanske inte var helt behaglig. Han fick lugnande och en massa bedövning i ögat och har inte så stor uppfattning om hur de skar osv pga att de inte skär just vid pupillen och att en stark lampa lyser en rakt i ansiktet. Och det hela tog högst en timme och en kvart (inte så lång tid).
På minussidan så sköljer de ögat med en massa rengöringsvätska inför operationen, vilket var det som orsakade mest obehag (dock inte smärta). Och hela själva situationen är ju inte så trevlig. Och att det hela tog hela en timme och en kvart (det kan ju kännas väldigt länge).
Pelles STORA pupill, men inga andra tecken på operationen.