En hondjävuls liv och lustar
Christer Themptander i Umeå
Sveriges störste politiske collagekonstnär Christer Themptander ställer ut på Bokcafé Pilgatan från och med i morgon 1 mars till 3 april 2011. Tanken är också att han skulle vara där och tala imorgon tisdag 1 mars, men nu ser jag på Pilgatans hemsida att det är inställt pga sjukdom tills vidare.
Themptander gör ironiska och samhällskritiska collage i samma anda som de som dadaistiska konstnärerna Raoul Hausmann och John Heartfield gjorde som reaktion mot nazismen på 30- och 40-talet.
Läs en konstnärlig analys av Themptanders arbete på Omkonst och en sammanfattning om honom på Wikipedia.
Några av hans arbeten syns på Illustratörscentrums hemsida.
Titel: Brainstorming Bildkälla: Satirarkivet
Titel: Hur är det? Bildkälla: Grafiska sällskapet/Grafiktriennalen
Affisch för Nationalgalleriet. Bildkälla
Titel: Vi glömmer aldrig Wounded Knee, 1971. Bildkälla
Se mer av Proggens affischer här.
Om du gick igång på det här med collage så finns här ett par fina bloggar:
The Suitcase
Notpaper
Mina grafelever ska också jobba med stora väggcollage här under våren, så jag hoppas på att så småningom få visa upp dem i bloggen.
Ser ni något konstigt med denna bild?
Nä, knappast, förutom att bilden är beskuren så att kvinnan saknar huvud så är det ju en bild på en smal kvinna i en vacker klänning. Kanske till och med lite ovanligt smal kvinna.
Ni som är uppmärksamma och såg mitt föregående inlägg om Lars Wallins utställning kanske ser att bilden är förvrängd.
Så här ser egentligen kvinnan ut som bär den vackra klänningen:
"Maaaager" var min kollega Majas reaktion när hon såg bilden.
Själv hade jag inte tänkt en sekund på det. Så därför tänkte jag att jag gör ett inlägg om det. För det är ju hemskt att man/jag tar det som självklart att någon ska vara så onaturligt smal. Man borde ju reagera? De här kropparna syns ju överallt man tittar. Man är ju ett monster som är en storlek 46 +
Modeutställning
Hela 150 stycken av Lars Wallins klänningar och skisser ställs ut, men även scenkläder och accessoarer. Läs mer om utställningen här.
Den utställningen skulle jag verkligen vilja se. Det är nåt speciellt att se saker i levande livet, plus att man denna gång verkar få möjlighet att se en designprocess i form av skisser. Att få uppleva lite glamour är ju inte heller fy skam.
Foto: Bo Brinkelfalk
All typ av formgivning och design ligger ju nära varandra, så det är inte så konstigt att han även designat förpackningen till Flora bordsmargarin. Väldigt stiligt med präglat lock:
Den tidigare versionen:
Båda ovanstående bildkällor är från disajn.com.
Här är en ännu äldre version av förpackningen, från 60-talet:
Dop
Så hur som helst får ni se bilder på Filip i dopklänning och när vi var i kyrkan när han döptes 30 maj 2009. Det var en ovanligt varm sistamajdag minns jag. Vi satt jacklösa ute på altanen med släkten till sent in på natten. Åh, ljuvliga vår och sommar, snart är de här!
Om ni som känner mig ställer er tvekande till om jag är nåt vidare rolig så ser ni alla fall en här som tycker att jag är bland det roligaste som finns:
Dessa bilder är alltså inte från helgens dop i Boliden, utan gamla bilder från min egen sons dop:
Ps. Jag önskar jag gått Medieprogrammet på Midgårdsskolan så att jag lärt mig färgkorrigera bilder bättre. Ds.
Nagellack bortskänkes
I gårdagens inlägg skrev jag om ett gult nagellack jag köpt. Av någon anledning så trodde jag det skulle vara ett transparent nagellack, men det är täckande. Och då är det icke-sa-nicke för en som är 40+ tycker jag.
Om du vill ha det så får du det! (Nagellacket har nu hittat en ny ägare, se inlägg.) Den första som skriver till mig här i gästboken eller per mail: [email protected] kan alltså gå runt med gula naglar i färgen MellowYellow 653 i vår.
Jag tog en riktig produktbild så att färgerna anges mer korrekt:
Bröst
När man själv inte är så bra på att formulera sina tankar i skrift så är det tur att man har en kollega som är väldigt bra på det; läs Mamma Medias inlägg om bland annat mediers påverkan med anledning av en fotoutställning om och med bröst på vår skola. 
Temperaturhöjning
Anita Bing Johansson
Synd bara att jag inte kom på namnet före hon den där Anita Bing Johansson.
För övrigt är jag mest förvånad, för det finns fler Anita B Johanssons än så, t.ex. en förskollärare i Grimsgården, Alvesta.
Ansiktsbehandling och smink
Idag har jag varit på Nefertiti och fått en ansiktsbehandling. Jag hade kvar ett presentkort sedan jag fyllde år förra året, men annars brukar jag inte lägga ner pengar på sånt för det kostar ju mycket och resultatet syns ju knappt. (Jag går inte till frisören heller, ingen idé när håret bara är långt.) Men när man får presentkort är det ju väldigt roligt att få lyxa till, och Ulrika som jag gick till var så duktig! Det är som att få terapi i en timme, man är tvungen ligga still och bli ompysslad.
Efter behandlingen gick jag också köpte ny underlagskräm och cover stick på Body Shop, mitt gamla är kletigt också har jag fått för mig att det är lite för glittrigt i vissa ljus. Jag var också och bytte ett rödrosa nagellack jag fått och redan hade till ett lite vågat vårigt gult. Får se om jag känner mig för gammal för att ha det, men det kändes så friskt och fint med gult.
Jag har ofta en hel del problem att hitta en tillräckligt ljus underlagskräm, men jag fick jättebra hjälp på Body Shop så jag hoppas på att det funkar.
Mitt gamm-smink:
Mitt ny-smink: 
Kaffeglass & flamberad banan
När jag gjorde pannkaka (ugnspannkaka för er som inte kan norrbottenssvenska) igår så rotade Filip fram ett efterrättsrecept jag aldrig provat göra men sparat i receptboken; Kaffeglass med romflamberad banan. Vi hade inte ingredienserna hemma så jag lovade (och då måste man ju hålla löftet om man bara kan!) att vi skulle göra efterrätten idag istället.
Det har vi gjort, och oj var GOTT det var! Ja, jag skulle nästan säga HIMMELSKT gott. En efterrätt som skulle imponera även på lite finare tillställningar om man serverar den lite snofsigt.
Jag har aldrig flamberat förut, och om ni vill prova och är lite oroliga för det momentet kan jag säga att lågorna inte blir höga men fyller pannan om man ruskar om det hela samtidigt. Det brann i ungefär 20-30 sekunder. Alkoholen, procenten då, försvinner vid flamberingen, kvar finns bara den runda djupet i smaken från romen.
Filip fick en totalt alkoholfri version, ifall ni undrade.
Här är receptet, det och bilden kommer från coop.se:
Kaffeglass med romflamberad banan
4 portioner
1 dl vispgrädde
1 msk snabbkaffepulver
0,5 liter vaniljglass
1 msk smör eller margarin
2 msk muskovadosocker, eller råsocker
2 skivade bananer
2 msk rom (jag tog mörk rom)
Gör så här
Värm grädden i en kastrull och tillsätt kaffepulvret. Rör tills kaffet löst sig, ta från värmen och låt kallna. Lägg glassen i en bunke. Vispa den mjuk med elvisp och tillsätt kaffegrädden medan du vispar (jag använde inte elvisp utan rörde bara om ordentligt med en sked). Glassen ska få mjukglasskonsistens.
Hetta upp smör och socker i en stekpanna. Lägg i bananskivorna och stek någon minut. Ta pannan från spisen och se till att du har fritt utrymme för eldflammor (håll alltså inte stekpannan under fläkten). Häll genast på rommen och tänd på spriten.
Servera glass och bananer så fort spriten slutat brinna.
Om bloggar
Vi kom inte långt i pratet om bloggar när i princip alla utom jag talade om att de faktiskt inte läser bloggar. Alls. Om de inte oavsiktligt råkade surfa in på någon.
Och saken är ju den att jag själv var måttligt intresserad av bloggar för inte så länge sen. Ofta när man följer någon länk på nätet så druttar man ju förr eller senare ner i någons blogg, och då har jag blivit lite irriterad över att det mest bara varit snygga bilder där och inte mycket mer, inte nån djupare reflektion, inte ens någon källhänvisning. Eller alternativet; nån långrandig illa skriven text som orerar över nåt som just den bloggaren stör sig över. I egocentrerad och upprepad form.
Det var också det jag reagerade över för låt säga 12-13 år sen när jag upplevde att fenomenet började dyka upp. Som jag skrev i mitt allra första inlägg här på bloggen så har jag själv gjort lite av dagboksanteckningar på olika hemsidor jag gjort i begynnelsen när man satt och kodade själv.
Jag reagerade då på över hur öppenhjärtliga andra människor var på sidor som kunde läsas av alla på jorden. Gränslöst, lite socialporr liksom, fast ordet inte var uppfunnet då. Så jag la ner det där, jag fattade inte vem som skulle läsa det man skrev, vem brydde sig liksom vad jag gjort en onsdag i augusti 1998, många av mina vänner hade inte ens dator och även om de hade dator hade de kanske inte internetuppkoppling. Och också tvärt om; jag sket väl i om någon okänd i Stockholm kände sig ruggigt bakis eller missat en buss.
Men sen har ju allt ändrats. Mycket på grund av dokusåpor, olika typer av sociala medier och att webben har blivit så användarvänligt. Det är ju inte nytt längre att man umgås med sina vänner via datorn, man kan även ha ett livligt umgänge med vänner som man kanske aldrig kommer att träffa i riktiga livet.
Sen började jag då och då läsa bloggar. Egentligen var nog en kollegas systerdotters blogg den första jag började läsa kontinuerligt, det var den kreativa vältaliga UnderbaraClara. Noggrant fotograferade bilder och många välskrivna tankar från en som man ju faktiskt visste vem det var eftersom hon gått på skolan jag jobbar på.
UnderbaraClara ledde mig i sin tur till Alex Schulmans fantastiskt fina pappablogg Att vara Charlie Schulmans pappa. Det blev en slags bloggförälskelse, nu förstod jag att en blogg kan vara lite som ett stöd; den kom så rätt i tid med att jag själv blev mamma och jag kände mig så förstådd som nybliven förälder. Och jag blev ärligt lite ledsen när bloggen lades ner, även om jag har full förståelse för det.
Så för en tid sen började jag känna ett behov av att göra nåt produktivt framför datorn på fritiden på kvällarna. Nåt lagom som var lätt underhållande och inte krävande, ett avbrott mot allt sånt man kan känna är det motsatta. Kollegan Cecilia var entusiastisk över sin Mamma Media-blogg som jag skrivit om tidigare och peppade mig att starta en blogg.
Så då blev det så att jag startade en blogg med sådant som jag tycker är kul; grafisk design och konst, mode och shopping, familjeliv och personliga infall/anfall. PRECIS en sån blogg jag brukade störa mig över.
Men jag har kommit på nu varför man har en blogg.
Det är roligt, kreativt, det samlar ens tankar och idéer, och gör att man kan visa upp och anteckna ner och ha kvar saker man tycker om, saker man vill återberätta, minnen man vill hylla, man kan uttrycka åsikter, och det är ett slags sätt att föra dagbok. Och jag skriver om precis vad jag vill för det är min blogg. Och som bonus på allt kanske någon bryr sig om att läsa och kanske kan bli lite entusiastisk över de saker man skriver om. Och kanske till och med skriver en liten kommentar!
I dagarna formligen bloggfrossar jag. Förmodligen för att jag nu själv bloggar, man vill ju se hur andra gör; för att nämna några favoriter är det bland annat nya Alex Schulmanbloggen Alla får plus! Amanda Schulmans Oförnuft och känsla, modeglada Chic-redaktören Charlotta Flinkenbergs blogg och Bloggkommentatorerna som leder till att jag störtar runt på en många bloggar hit och dit. Jag följer också några elevers bloggar, ingen nämnd ingen glömd. I mina elevers generation verkar det vara mer regel än undantag att man har en blogg. Fast vi utbildar ju i och för sig mediekommunikatörer av olika slag.
Cecilia skriver i sin blogg idag mycket klokt och bra om just studier på gymnasiet, om att göra val för sin framtid, gå in och läs på Mamma Media.
Och till sist, nästa gång du läser en blogg, t.ex. min, var inte rädd för att skriva en liten kommentar. Och tipsa mig väldigt gärna om just din blogg! Eller någon annans för den delen.
Elevernas egna typsnitt
Jag har frågat om jag får lägga ut bilder på typsnitten här på bloggen, och det fick jag, tack för det! Det saknas några så om det är ok med de eleverna så kommer jag komplettera med fler senare.
Det är första gången jag håller i en uppgift i att designa typsnitt, och jag har själv just börjat lära mig programmet så det var svårt att veta hur komplex uppgiften skulle vara för eleverna.
De har fått välja om de velat designa ett typsnitt från grunden, eller om de har velat modifiera ett befintligt typsnitt.
När fonten/typsnittet/teckensnittet (kärt barn har många namn) var färdigt skulle de dessutom skapa en grafisk formgivning där detta typsnitt skulle ingå. De skulle även beskriva framställningen av typsnittet, målgrupp och budskap och idéer på sammanhang där typsnittet kan passa att användas.
Här nedan ser ni resultatet.
Gilma Sobrino Rada:
Greta Adamsson:
Hanne Langels:
Marika Hahn:
Michaela Utsi:
Rebecca Lundholm:
Här är alla typsnitt samlade på en och samma yta.
Supermarket Art Fair 2011
SUPERMARKET konstmässa hålls alltså 18-20 februari i Kulturhuset, alldeles vid Sergels Torg. Där hade jag SUPER-gärna velat vara just nu! Jag har hört talas om dessa konstmässor i flera år men de ligger ju ack så dåligt i tid på året.
Fast nu grämer jag mig inte lika mycket att jag missar denna konsthelg i Stockholm för jag ska ju faktiskt få fara dit ett par dagar på sportlovet.
Idag för ett år sedan
Vi sov även natten på Plaza och hyste in min mamma som barnvakt åt Filip i rummet rakt över korridoren. Det var väldigt bekvämt att slippa åka hem på kvällen. Och Plazas frukostbuffé är ju inte nådig!
Min kusin Maria och min mamma Haldis:
På Invito. Bilderna med snygga ljuseffekter är tagna av kollegan Micke Englund:
Dagen efter; Filip beställer room service:
Utsikten från rummet. Det var svinkallt och blåsigt denna dagen-efter-firandet:
Sportlovsbokning
Lite extrapengar är ju alltid bra att ha. Sälja grejer på Nolia Loppis och Umåker loppis är ju ett par idéer, men det är ju inte säkert de har platser kvar.
Har ni nåra tips på hur jag ska få in snabba cash? :)
Iskyla och tulpaner
Jag storstädade och bytte till vårigare gardiner i köket förra helgen. Tulpanerna jag köpte igår för födelsedagspresentblomstercheckar ger ett litet hopp om att det nog är vår på gång snart ändå.
Fri dag fredag 2
När jag lämnat Filip på dagis for jag på stan för att göra ärenden på min fria fredag. Allt var stängt för klockan var ännu inte tio. Det kändes lite som när man landat lite för tidigt med ett flyg i nån stad, ni kanske vet känslan? Det är ju väldigt sällan jag har några timmar för mig själv på fritiden utan Filip numera, så jag fick lite den där äventyrliga frihetskänslan som att resa kan ge en.
Den enda affären som var öppen var tidningsbutiken (vad den nu heter) i MVG-gallerian. Jag hittade jättefina små stämplar som hade fotografiskt tryck.
Det fanns flera djur att välja på. Jag köpte apan och pingvinen till Filip. Jag kommer nog tjuvlåna dem av honom:
Sen öppnade stan, och jag hittade smycken på Åhléns. Så kallade "statementringar" som ju är i ropet nu (läs t.ex. här). Statementringar = stora, eller på annat sätt iögonfallande, ringar, men även andra smycken ingår i detta begrepp, som t.ex. halsband, väskor. På pekfingret ska dessa stora ringar sitta helst också:
Ett matchande långt halsband i form av ett ekollon, även det från Åhléns:
Här halsbandet utan min reflektion i den blanka ytan :) 
Fri dag fredag 1
Jag och Filip inledde med en liten sovmorgon och långfrukost innan han skulle på dagis.
Filip gillar att plockäta olika saker på morgonen vilket lätt gör det lite rörigt och gojsigt på tallriken. Så när jag hittade en matbricka för 10 kr i en fyndlåda på Coop Nära Haga så slog jag till.
Sonen är en tacksam liten kille att anstränga sig för, han kvittrade glatt när han såg vad jag hade dukat fram:
Allt var med utom haklappen:
Done:
Liljevalchs vårsalong
Mellan 28 januari - 27 mars 2011 pågår Vårsalongen på Liljevalchs.
Vårsalongen är speciell på så sätt att både amatörer och professionella konstärer deltar. Det är bara skicka in sina alster och hålla tummarna på att de väljer ut just ditt verk. Nu har jag läst att de de senaste åren mest har med professionella konstnärers verk, vilket är på gott och ont: det goda är att kvaliten blir jämnare medan det blir ointressantare på så sätt att det inte skiljer sig så mycket från andra konstgallerier som visar samtida verk.
Jag hoppas på att ta mig dit på sportlovet men det ser väl lite mörkt ut. Fast jag har ju varit där flera gånger tidigare, bland annat förra året 2010 och tog då en del bilder som du kan se här nedan.
Åk dit om du kan, vårsalongen har oftast en rolig blandning konst, också kan det vara värt besöka Liljevalchs museishop som är riktigt bra.
Bilden ovan: En favorit; ett ca 100x100 cm stort svartvitt drömskt naturromantiskt foto
Här känner jag igen mig; ligger och surar över förlorade stockholmsresor, men jag har ju i alla fall fina skor. Haha!
Market konstmässa 2011
Nu i helgen, 18-20 februari, pågår MARKET, "Nordens ledande mässa för samtidskonst", på Konstakademien och olika andra platser i centrala Stockholm. Jag har aldrig varit på denna konstmässa men jag inbillar mig att den är kittlande, spännande, tankeväckande och alldeles underbar. Den samtida konsten brukar ha den effekten på mig; Jag blir upplivad och fylld av energi. En del mindre bra saker brukar man ju också få se men det är liksom helheten som gör upplevelsen.
Jag har smygtittat på flygbiljetter och fantiserat om att jag kan åka men men det blir till att vara hemma och vakta tv:n och utomhustermometern.
Men gå om du kan och har möjlighet, och läs gärna mer här; MARKET.
Elevernas tidningsdesign
Nu har jag frågat eleverna om jag får lägga ut deras designförslag i min blogg, och det fick jag! Tack snälla ni! Det saknas några stycken så om jag får för de eleverna så kompletterar jag med fler senare.
Så här är de. Temat för tidningen denna gång är Nostalgi. Är de inte fina?! Vinnande bidrag ligger i slutet och namnen på de som gjort varje bidrag står under bilderna.
Vänster: Frida Torstensson Höger: Freyja Bjornsdottir
Vänster: Anette Edlund Höger: Sofie Mårtensson
Vänster: Caroline Hagman Höger: Nicole Steegmans
Vänster: Marika Elgale Höger: Felicia Wikman
Vänster: Desireé Fjellstedt Höger: Andréa Andersson
Vänster: Olivia Lindmark Höger: Amanda Eriksson
Vinnande bidrag: Evelina Holmberg
Fotnot: Eleverna har fått använda sig av copyrightskyddat material i designprocessen. De bilder de valt fungerar enbart som en riktmärke på vilken karaktär de vill att foto och eventuella illustrationer ska ha i just deras design. I den slutgiltiga tidningen kommer bilderna vara tagna av elever som går Fotoprofilen eller vara ur copyrightsynpunkt godkända bilder.
Paket från ASOS
De rear så jag skrapade ihop en liten hög med mest reavaror;
Bästa fyndet var mockastövlarna för ca 460 kr och det feta armbandet med tunga glasstenar för ca 90 kr. Den långa koftan kostade bara ca 225 kr.
Chokladmuffins
Denna dag kommer guldkanten i bakad form hemma hos oss; chokladmuffins i guldformar med hjärtströssel.
Jag hittade receptet för nåt år sedan när jag var helt fixerad vid att hitta ett recept till såna chokladmuffins som de brukar smaka på caféer. Inte de där platta små som typ mamma bakade när man var barn, utan såna där höga saftiga amerikanska, som t.ex. de gigantiska med små chokladbitar i och chokladglasyr som fanns (och kanske fortfarande finns) på Waynes coffee.
Och jag hittade också ett jättebra recept, på Matklubben.
Här är receptet om du vill testa. Grädda inte muffinsen för länge så de förlorar saftigheten:
Chokladmuffins med chokladglasyr
För: 12 personer
Jag fördelade smeten i 12 formar och gräddade på 200 grader (jag har inte varmluftsugn) i ca 15-20 minuter. Vill du ha större muffins ska du sänka till 175 grader och grädda längre tid. Stick i dem med t.ex. en tandpetare eller baksidan på en tandsticka när du tro att de börjar bli färdiggräddade; om det inte fastnar blöt smet på stickan så är de färdiga.
Ingredienser till muffins:
Rör först ihop dessa torra ingredienser:
5 dl vetemjöl
1,5 dl kakao
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
0,5 tsk salt
1 dl grovt hackad mörk choklad
I en annan skål vispar du:
3 ägg
2,5 dl socker
Tillsätt därefter i äggblandningen:
100 g smält margarin
2 dl mjölk
Rör till sist samman den torra och blöta blandningen.
Fördela smeten med sked i formarna.
När muffinsen har gräddats klart och kallnat något så gör du glasyren och fördelar den med t.ex en slickepott på muffinsen:
Ingredienser till glasyren:
2 dl florsocker
2,5 msk kakao
2,5 msk vatten
30 g mörk choklad
1 krm olja
Smält chokladen. Tillsätt siktat florsocker och kakao, vatten, olja. Öka mängden vatten för mer lättflytande glasyr.
Alla Hjärtansdagpyssel
Igår lördag var jag och Filip på fantastiska Kulturcentrums barnaktiviteter som hålls i princip alla lördagar under terminerna. Där får barn upp till ungefär 12 års ålder pyssla, klä ut sig, se barnteater och dansa afrikansk dans med sina föräldrar helt gratis i superfina nyrenoverade lokaler på Hamnmagasinet. Jättekul för barnen och för föräldrarna.
Denna lördag fick man bland annat göra Alla Hjärtans Dagkort om man ville, och Filip valde rosa svampbitar som han med lite hjälp klistrade fast på ett stort pappershjärta. Sen ritade han vackra krumelurer på baksidan av kortet.
Kanske jag när en blivande grafisk formgivare vid min barm: 
The Man Repeller
De bakom Blogg.se är tydligen på olika bloggevents i New York i dagarna, lyckliga dem. Jag fastnade för en modeblogg som de tipsar om; The Man Repeller. Otroligt roligt om coolt mode! Hon som ligger bakom bloggen (inget namn angivet i bloggen vad jag kan se) både driver med och förlustar sig i kläder och skor. Som har avskräckande effekt på män.
För det är temat; att det alla fashionistas hänger sig åt inte är det som lockar det motsatta könet. Som haremsbyxor med häng, stora 80-talsbågar, lager-på lager osv.
Jag läste i någon tidning där de gjort ett test med män för att se vad de gick igång på när det gäller mode och det motsatta könet; inte var det då komplicerade klädlösningar i flera lager, i ögonfallande sminkningar och skyhöga klumpskor. Nej, det enda de ville ha var en tjej som såg (men inte var) osminkad, med sexigt rufsigt så kallat ostylat hår, i blåjeans och en vit skjorta som de lite spontant lånat ur pojkvännens garderob. Calvin Klein jeansreklam då ungefär.
Som kollegan Cicci sa; "Vem fan har kunnat ha sin mans jeans?" Inte så många som modebranchen tycks tro i alla fall! Och nu finns det ju ett helt koncept för detta, "boyfriend jeans". Suck. Nu menar i och för sig The Man Repeller att män inte går igång på dessa typer av byxor.
The Man Repeller definierar begreppet "man repeller" bland annat så här (min översättning, jag ber om ursäkt i förväg om den är dålig):
"Att styla sig själv på ett så offensivt klätt sätt att det kommer att verka frånstötande på det motsatta könet. Sådana plagg omfattar men är inte begränsade till haremsbyxor, boyfriendjeans, overaller (se: mänskligt frånstötande), axelvaddar, hellånga jumpsuits, smycken i form av våldsamma vapen samt träskor."
Och en dialog för att förtydliga begreppet;
Girl 1: What are you wearing to the party?
Girl 2: My sweet lime green drop crotch utility pants! (Ungefär; "mina limegröna verktygsbyxor med hänggren")
Girl 1: Oh, so we're man repelling tonight?
Haha!
Skoltidningen växer fram
Igår röstades den vinnande designen fram av Grafelever från åk 3, mycket spännande! Och i dag fördelades innehållet på de olika sidorna i tidningen av eleverna i åk 2.
Det är så spännande att se tidningen växa fram, och sån skön känsla att se eleverna så engagerade i den röra som uppstår i och med att de är så många som ska lösa en så specifik och detaljrik uppgift. Man blir så stolt!
I de tre bilderna här nedan kan man få en aning om hur mycket det är att tänka på, de visar postit-lappar uppsatta på det som ska bli sidor i tidningen; Vilken text ska ligga på vilken sida tillsammans med vilken annan text? Hur stor plats ska texten få ta? Vem tar bilderna? Vem designar layouten för just det uppslaget? Hur blir tidningens dramaturgi, kommer det överhuvudtaget på den rätta och bästa platsen i tidningen eller ska allt flyttas om? Och sen tänker ni att det är omkring 50 elever inblandade och några lärare.
Ja, ni förstår kanske.
Det skulle vara roligt att lägga ut alla elevers designförslag till tidningen... jag ska fråga om jag får.
Trinny & Susannah
Det som är så trevligt med Trinny och Susannahs styling är att de inte opererar om eller toktränar en person de ska styla utan folk får vara sig själva upphöjt till Version 10 ungefär. Modigt och kontrastrikt blir ofta resultatet.
De har varit borta ett tag från tv men nu är de tillbaka - i Sverige! De ska alltså åka runt i sverige och styla om svenskar och det hela sker i regi av TV4. De kommer tyvärr inte i närheten av Umeå, men du kan läsa mer om det hela här. Premiären av programmet är satt till 28 mars.
Bilden kommer från sidan www.trinnyandsusannahwhattheydidnext.com
Mamma är Marilyn
Filip pekar ofta spontant på tjusiga kvinnor på tv och på bilder i tidningar och säger "Mamma". Jag tror det har att göra med att jag skojade med honom när han var i ettårsåldern och pekade på en av våra kylskåpsmagneter som föreställer Marilyn Monroe och sa att "det där är mamma".
Han kan även peka ut tecknade figurer, som t.ex. ut den "söta" Brummelisa, Bamses fru, och säga "mamma". När jag vid ett sådan tillfälle frågade om hjälteaktiga Bamse är pappa så skakade han bestämt på huvudet. Inte långt senare pekade han på bonden i "Fåret Shaun" (inte så stilig, rödbrusig typ) och sa "Pappa!". Jag tycker det är mycket komiskt, för det har han kommit på alldeles själv.
I morse stod han framför anslagstavlan och pekade på den tjusiga blonda kvinnan på ett av vykorten jag skickat till Pelle och sa förstås "Mamma!". Sekunden senare pekar han på den inte så tjusiga nakna karln på vykortet nedanför och sa "Pappa!"
Haha!
Scripter
Typsnitten finns att ladda ner på www.dafont.com
(Bilden uppdaterad idag)
