Hellre linser än ögonoperation

Nu på morgonen har Pelle åkt för att göra en ögonoperation. Han ska rätta till sitt synfel för att slippa ha linser och glasögon.

Jag tycker att det är väldigt modigt. Tanken på att någon skulle skära i mitt öga medan jag såg på gör mig skiträdd. Usch. Själv har jag istället just varit och köpt en hel hög med linser och äntligen beställt nya glasögon. 

Jag är inte direkt det bästa stödet just eftersom att jag tycker det låter så otäckt. Så här gick till exempel vår konversation igår kväll:
- Får jag titta ordentligt på dina ögon en sista gång, ifall du blir blind! (jag)
- Jamen även om jag blir blind så ser ju ögonen likadana ut. (Pelle)
- Ja, fast de kan ju bli grumliga! (jag)

Också har jag även sagt åt honom några gånger att titta ordentligt på Filip ifall han sen förlorar synen.

Håhå jaja... Tur han är cool och bara ler åt mig.

 


Stressmomentet

De flesta mornar sätter jag klockan på 6.30, eller 6.15 om jag ska duscha. Sen väcker jag Filip vid 7 om han inte vaknar av sig själv. Har vi tur så sitter han vid frukostbordet 7.20 så att han ska hinna till föris till kl 8 (vi bor 2 minuter per cykel från förskolan).
 
Men det är här allt går fel: han tar 40 minuter (FYRTIO MINUTER!) på sig att äta en enda skiva rostat bröd! Och man kan ju inte skicka iväg en liten unge med bara en enda brödskiva i magen, så rent matematiskt skullle det ta honom 80 minuter att få i sig smörgås i en takt han själv önskar. Fast jag brukar stressa på honom (dåliga mamman).
 
Så medan han sitter där i godan ro och myr-knaprar på sitt bröd så hinner jag brygga kaffe, göra mackor, fika, läsa tidningen, plocka bort, gå på toa, borsta tänderna, platta luggen, packa hans och mina grejer och städa bort frukosten samt tjata på honom "tugga nu Filip", "ät nu Filip". Och till sist när han äntligen fått i sig acceptabel mängd frukost så ska pyjamasen av och han kläs på några lager och placeras på (oftast) regnblöt cykel med all packning (t.ex. extrakläder till filip, min dator, handväska, extraskor-påse).
 
För det mesta går det bra, och jag hinner till mina lektioner i tid med andan i halsen. Men de mornar Filip får för sig att han INTE ska på föris då är det ingen lek.
 
Kanske vi borde börja lägga oss tidigare för att stiga upp tidigare. Men gu' så jobbigt.
 
Kära lilla stressmomentet mitt.

Utflykt till Klabböle

Det har varit ett härligt soligt höstväder hela dagen och Pelle föreslog att vi skulle ta en utflykt. Det blev till Klabböle kraftverk. Eftersom det är söndag så var själva Umeå Energicentrum och caféet stängt, men vi var inte ute efter det, utan efter att få gå runt på området och över hängbron och leka i den lilla äventyrsparken.
 
En hel del löv har hunnit trilla ner.
 
En flodhäst ligger i vattnet nedanför hängbron och vältrar sig.
 
Lite fika under hängbron. Det var lite mer folk där än bara vi. Fast här ser det ut som att det var rena E4:an över bron, det var det inte.
 
Kasta sten från hänbron.
 
Här går vi över en annan bro som var mycket mindre, och man ser det gamla kraftverket i bakgrunden.
 
Vackert illgrönt sjögräs.
 
Gamla kraftverket.
 
Jag vet att ni också ser en stjärt.
 
Här brukar man kunna köpa fika, men det var stängt.
 
Jag tror aldrig jag blir less på att fotografera träd i motljus. He djär ju så gran't!
 
Åhh!
 
Ahh!
 
Lite mer lek i äventyrsparken innan vi åkte hem. Jag fick slita Pelle från denna linbana ;)
 
Filip däckade i soffan när vi kom hem. De glimriga kristallerna i förgrunden är inte ett filter från min iPhone utan beror på damm på kameralinsen. Jag hoppas i alla fall att det inte beror på att vi har en massa damm i luften i vårt vardagsrum!

Utklädd på Kulturcentrum

Det har varit lite glest med inlägg här i bloggen på sistone, men det är inte för att jag inte velat uppdatera. Jag har varit för stressad och haft för lite tid att tänka ut och göra inlägg så det har helt enkelt fått vänta. Sen är det ju inte så där himla kul att lägga ut iPhonefotade bilder i kackig kvalitet hela tiden, för det är oftast den "kamera" jag har närmast till hands.
 
Men nu blir det trots detta en drös bilder tagna med min iPhone i alla fall, men det är för att det känns lite värt; vi var nämligen på Kulturcentrum igår och klädde ut oss, gjorde rönnbärspynt och dansade hiphopdans som leddes av två unga coola roliga och duktiga killar. De hette Hampus och Rasmus och kallar sig "Combined". Besök deras hemsida här: Combinedcompany.com. Hampus visar sig vara elev på dansprogrammet på skolan där jag jobbar, Midgårdsskolan, ser jag på deras hemsida, och Rasmus går på Dragonskolan.
 
Jag tog ett gäng färgglada bilder på när Filip klädde ut sig i glittriga glansiga kläder till prinsessprins och därefter clownkung, och det känns värt att visa trots dålig bildkvalitet:
 
Fint... men vänta, en detalj saknas...
 
...festslipsen!
 
Efter hiphop:en var det dags för ny outfit. Clownkungens. 
 
Vila fötterna i de höga klackarna.
 

Fy för Alfons Åberg och tack för små Annor

I helgen hyrde vi ett gäng avsnitt av Alfons Åberg via digitalboxen, och jag höll på att svälja tungan av argchock (ok, lite väl dramatiskt formulerat, men bara så ni ska förstå en del av känslan) när jag såg ett av avsnitten - "Alfons och Milla".
 
Just det avsnittet handlar om hur alla flickor är jobbiga för att de gråter över minsta lilla, kammar håret, speglar sig, tycker om ha fina kläder, skvallrar osv. Alfons är dock väldigt sugen på att umgås med en tjej som skiljer sig från de andra - Milla. Hon gråter inte, kan bygga trädkojor, sy och baka, skvallrar inte osv.
Alfons blir retad av elaka killar för att han leker med Milla som är en tjej, och slutar därför umgås med henne. Man ska ju inte leka med tjejer.
Men tillslut hittar de tillbaka till varandra och när elaka pojkarna retar honom så är Alfons ursäkt på slutet att hon inte är en tjej, det är bara Milla.
 
När Filip igår lördag satt och såg filmen så hör jag honom säga - "man ska inte leka med tjejer".
 
Tack så jäkla mycket för den författare Gunilla Bergström! Hade det inte varit för såna som du som vill påpeka det så hade han inte kommit på det själv. Han har i lugn och ro lekt med tjejer utan att tänka på saken tidigare. Behandlat dem som alla andra (ja som killar med andra ord då, för killar är tydligen normen och de normala i Alfons värld?), utan att se några fel på dem.
Medan Pelle lugnt och sansat försöker förklara att "men du leker ju med mamma hela tiden?" så ropar jag "pedagogiskt" från köket "ALFONS ÄR DUM I HUVET!".
 
Senast häromdagen när Pelle skulle hämta Filip på föris satt Filip med fem tjejer och trädde pärlor. Underbart! Trots att jag och Pelle är olika i mycket är vi helt överrens om att om man inte hela tiden befäster könsroller, hur man ska vara och bete sig när man tillhör ett visst kön, kommer det ge Filip större valmöjligheter i livet.
 
Här är filmen om ni vill se:
 
 
Okej, är det nåra fler än jag som ser nåt fel i filmen ovan? Jag ser bland annat följande:
 
Man får inte gråta - Men hur var det då med att killar också ska få gråta och visa känslor? Filip gråter flera gånger i veckan över småsaker för han är bara (snart) fyra år och små barn gråter ofta och mycket. Men det är lugnt, nu vet han att det är fel att visa svaghet.
Man får inte göra sig fin och spegla sig - Filip tycker om när jag klätt honom fin och speglar sig då gärna. Han trär också pärlor och önskar sig stora glittriga smycken (OCH bilar) i födelsedagspresent. Då måste han ju sluta med det då, för det får man inte göra.
Alla tjejer skvallrar och är elaka???
Hur var det med att dra alla över en kam? Är vi inte individer?
En tjej är bra bara när hon inte är som en tjej, och helst ska hon vara bättre än alla killar också innan hon duger. Men man ska helst dölja och inte stå för att man respekterar tjejer.
Till sist - byt ut ordet "tjejer" i filmen mot "svarta" eller "muslimer" så kanske ni också förstår det knäppa. Det skulle absolut inte vara okej, men att tramsa om tjejer och killar är tydligen det.
 
Som tur är fick vi en rejäl motvikt till dumheterna när vi sen på eftermiddagen for på Naturens dag på 4H-gården i Röbäck. Där mötte vi "Anna" (ej hennes riktiga namn), som kom som en skänk från ovan. Hon är en försigkommen rosa-lilaklädd och blond uppenbarelse i 4-årsåldern som går på samma förskoleavdelning som Filip. Och hon tog Filip med ett redigt tag om ryggen och ledde honom på kaninhoppning, ponnyridning och ansiktsmålning för att han skulle få lika fina rosa-lila blommor och fjärilar på kinderna som hon. Filip var överlycklig och inte var det nån sak att hon var tjej och han var kille.
 
Fast när vi sen kom hem och såg Alfons Åberg en gång till så konstaterade Filip återigen att man inte ska leka med tjejer. Suck.
 

Söndagsutflykt till Norrmjöle

När jag på söndagen lyckats skaka lite liv i mig efter den hårda lördagkvällen så packade vi fika och åkte ut till Norrmjöle havsbad. En av mina topp 10 favoritplatser.
 
Det blåste som bara den men det var jättevackert. Vi fikade kaffe & kaka i blåsten och Filip drack varm choklad så livligt att han var totalt nerspilld från hakan nedåt.
 


Anitas dag

Bara så att ni vet så har det varit min dag idag - Anita har nämligen namnsdag tillsammans med Annette i några minuter till.
 
När jag var barn så fanns inte Anita bland namnen i namnsdagskalendern, så jag bestämde att Antoinettes dag skulle vara min namnsdag. Alla bokstäverna i Anita fanns ju med i det namnet, också blev det ju drottninglikt och fint. Min snälla mamma gick med på det så vi firade väl det som min namnsdag nåt år i alla fall.
 
Anita kommer inte från Antoinette, utan är en smeknamnsform av det spanska Anna, och har använts i Sverige sedan mitten på 1800-talet. Anita är också ett vanligt namn i Indien, men då tror jag stavningen är ungefär Anaita. På sanskrit står namnet Anita för "utan falskhet/lömskhet" och "ledare".
 
Min första Anita är den prima primadonnan Anita Ekberg. Många under min uppväxt har mest tänkt på Televinken, alltså barnprogrammet Anita och Televinken, som väl knappt någon minns numera eftersom repriserna av den serien väl slutades visas för si så där 30 år sen.
 

Floridaresa - Universal Studios

Universal Studios som vi besökte allra sista dagen på resan var den bästa parken vi besökte. Det som gör parken så bra var att det var mindre tjockt med folk och är finare miljö på Universal, samt att vi hade expresspass vilket gjorde att vi gick före i köerna.
 
Eftersom vi bara var där en dag, och lill-Filip inte orkar med hur mycket som helst, så hann jag knappt åka nånting alls i den del av parken som har de flesta banorna, Universal's Island of Adventure.
Där upptäckte vi dessutom att vi hade tvådagarsbiljett vilket vi ju inte hann utnyttja. Men ska jag var ärlig så hade jag nog inte vågat åka så många grejer, jag blir livrädd av minsta lilla berg- och dalbana. Pelle åkte berg och dalbanan Rip Rid Rockit och det skulle jag inte vilja göra. Däremot är jag löjligt förtjust i åken som utspelar sig i filmmiljöer.
 
Vi åkte t.ex. en The Simpsons-åktur som var helt sjuk: man satte sig i en vagn i ett rum med totalt 12 personer. Sen blev väggarna en 3D-film där vi får åka en helt galen skräckfärd genom en trasig berg och dalbana tillsammans med Simpsonsfamiljen. Vagnen vi sitter i rör sig i takt med i filmens händelser, så trots att vi inte lämnade rummet så blir illusionen att man verkligen flyger/faller flera hundra meter rakt ner genom luften in/genom byggnader. I den här filmen kan man få en aning om hur åket är: The Simpson Ride,
 

Redan första kvällen tog vi en promenad till Universal Studios CityWalk som är ett shopping- och restaurangområde precis utanför portarna till själva Universal Studios.
 


Vi fick se lite fina fyrverkerier när stället stängdes.
 

Nästa dag gick vi in och där var det förstås fullt ös. Här en parad men karaktärer ur nån film som jag missat. Kan det vara Dumma dig?
 

Filip provade hattar.
 
Vi såg Betty Boop som inte var så PK kanske.
 


Mel's Drive-in är med i filmen American Graffiti/Sista natten med gänget.
 
Den svarta bilen kördes av en ung Harrison Ford i American Graffiti/Sista natten med gänget.
 

Filip gillade Nicke Nyfikens vattenpark.
 

Det var även viktigt att vattna inombords.
 

Ingången till Universal's Island of Adventure.
 

Vy över en del av åken.

Närkontakt med påfåglarna!

Jag har skrivit om dem förut, påfåglarna vid den bondgård som vi passerar ut till vår stuga nära Rickleå (se inlägget Äntligen Påfåglar! ). Jag kör alltid förbi långsamt, långsamt som en skummis för att ha så stor chans som möjligt att se dem. Det brukar gå så där, för det mesta inte särskilt bra. Men nu råkar jag ha den otroliga turen att Pelle köpt ved av påfågelbonden, och när vi var i stugan i helgen så fick JAG åka och betala för den!
 
Så jag tog Filip med mig och for dit, och dumma jag tog inte storkameran med utan hade bara iPhonen, men jag fick i alla fall se en hel hoper påfåglar, både vanliga påfågelblåa och en vit höna med flera små vita påfågelkycklingar. De vita lär ska vara ganska ovanliga.
 
Den vita påfågelhönan med fyra vita och en "vanlig" påfågelunge. Jag fick veta att äggen går att äta men att att bonden mest lät dem ruvas. Nu hade han så många påfågelungar att han funderade på att kanske sälja nån.
 

Påfågelhannarna visade mig bara röva' när jag närmade mig dem för att fotografera. Bonden hade köpt sin första påfågel från nån i Vindeln. Det var nog en sex stycken minst som sprang fritt runt gården nu.

Floridaresa - På Royal Pacific resort i Orlando

För några inlägg sedan skrev jag att jag bara hade nåt enstaka inlägg kvar att skriva om Floridaresan, men sen har det nog blivit en fyra inlägg, minst, om resan sedan dess. Ursäkta, ursäkta för missvisande information. Men ni får väl bara liksom bläddra förbi om Florida står er upp i halsen. Jag har bara så många bilder så jag måste försöka sprida dem i olika inlägg.
 
Jag är nu framme vid resans absolut sista dagar, från när vi kommit tillbaka till Orlando där vi efter ett par dar skulle ta flyget hem. Pelle överraskade mig ett par dar före återresan till Orlando med att ha bokat hotell vid och biljetter till Universal Studios. Jag hade misstänkt det var nåt sånt på gång, men hade ingen aning om att vi skulle bo så fint och så nära Universal. Härligt härligt!
 
Hotellet vi bodde två nätter på heter Loews Royal Pacific resort som kallar sig lyxhotell på sin hemsida. Jag har aldrig varit i Indonesien eller Thailand, men jag tänker mig att miljön på hotellet påminner om de länderna.
 
Det var i alla fall ett skitstort hotell med 1000 rum varav 51 sviter, 6 restauranger, flera småbutiker, spelrum, idrottsanläggningar och en lagunformad jättepool med en liten sandstrand. Och det nästan bästa - bara 10 minuters gångavstånd till Universal Studios!
 
Man gick på en bro över en vallgrav för att ta sig till hotellentrén, och såg då denna vy av hotellet.
 
 
Vy från bron i andra riktningen.
 
Hotellentré utifrån.
 

Hotellentré inifrån, man ser bron längre bort i bilden.
 

En del av lobbyn.
 
Reception.
 

Ljusgården som låg mitt i hotellet.
 

Restaurangen vi åt frukost i.
 

Samma restaurang som bilderna ovan.
 
 
Sängen i vårt hotellrum.
 

Filip-fjonken i vårt hotellrum.
 
Ett tecken på att man nog bor på ett lyxhotell är att vanligt vattnet (utan bubblor eller smaksättning) som de säljer i hotellrumsbaren kostar 50 kr flaskan (!) Tur att några hotellrumsgrannar donerade en hel karta budgetvatten till oss när de checkade ut.
 

Utsikt.
 

Poolområdet sett från vårt hotellrumsfönster.
 
Djungelpromenaden till Universal Studios.
 
Där växte krukväxter i buskstorlek som jag har haft svårt att få att överleva i kruka.
 

Bambuträd! Stammarna är ju ihåliga så det liksom "kloinkade" lustigt ihåligt när det blåste i träden och de slog mot varandra.
 

Samma fina promenad till Universal Studios.
 

Där kollade denna tjusiga långa fågel in oss.
 
Jättestora vackra blommor växte vid promenaden.
 
Jag sa ju att den var jättestor! Som en tallrik!
 

Floridaresa - Ödehus

På slutet av våra tre veckor i Florida och på väg från Cape Coral tillbaka till Orlando så passerade vi stora områden som var betydligt mindre exklusiva än de lyxboenden vi sett vid kusten.
 
Det var så filmiskt och fotogeniskt att jag önskade att jag var fotograf med en massa tid över så att jag kunde stanna och göra rättvisa åt miljöerna, men det blev bara några sneda och suddiga bilder tagna från bilen då vi passerade.
 

Floridaresa - Sanibel Island

Som jag skrivit tidigare så var inte området så fint där vi bodde i villakvarteret i Cape Coral, det var ju en ort som nog kan räknas som en förort till Fort Myers.
 
Däremot var det inte särskilt långt till de vackra stränderna, vi åkte t.ex. ett par gånger till tropiska Sanibel Island. Stränderna där har faktiskt röstats fram till en av världens 10 finaste stränder, och det kan man förstå om man ser denna bildgoogling på Sanibel Beach. Jag vet inte hur det kan vara så olika från kust till kust, men vattnet i havet där var så varmt att det kändes som att man gick ner i ett badkar. Inte direkt svalkande som ni förstår, men härligt på sitt sätt.
 
Sanibel Island är också ett mycket pittoreskt område med pastellfärgade hus och trähus med stora altaner, såna som man brukar se i filmer som utspelar sig i södra USA ni vet. På ön finns också en hel del hotell, turister och en massa, massa lyxvillor som man kan fascineras av. Det är så svårt att förstå var alla pengar kommer från!
 
Tycker man om att plocka snäckor är detta plejset, för jisses vilka högar med snäckor där fanns! De täckte hela strandremsan vid havskanten så det var lite stickigt att gå i.
 
Snäckplockarn'.
 
Stora pelikaner flög och landade nära oss när vi badade. Inte för att de var så särskilt intresserade av oss utan för att de fångade fisk.
 
Vi passerade flera fina små pastellfärgade butiker, barer och restauranger.
 
Jag fick Pelle att skaka hand på att vi skulle bo i ett sånt här hus och på Sanibel Island om vi nånsin åker hit igen. Nalta dyrt visade det sig när vi sen kollade lite priser.
 
Här kan jag också bo. Jag är inte så kinkig över om huset är pastellgrönt eller pastellgult ;)
 
När det började skymma var det inte helt lätt att få till några bra bilder från bilen på de pittoreska slitna små pastellfärgade husen. Här är en antikaffär jag mer än gärna stannat och gått in i.
 
Bron mellan Sanibel Island och Fort Myers.
 
Beauuuutiful!
 
 

Floridaresa - Vid poolen i Cape Coral

Jag har ju redan visat hur huset i Cape Coral såg ut inuti (se inlägget; Huset i Cape Coral), det var det hus vi bodde i veckan efter att vi passerat Everglades. Jag tänkte trots det lägga till lite fler bilder därifrån, om inte annat för att förtydliga i vilken ordning vi gjorde saker på vår resa. Sen blir man väl aldrig less poolbilder :)
 
Huset såg rätt så litet ut men var väldigt rymligt inuti. Kanske var det nåt med proportionerna? Dörrar och fönster var rätt höga/stora. Den här typen av hus var väldigt, väldigt vanliga i Florida, och när vi kollade en fastighetstidning så verkade de som var i ungefär samma standard som "vårt" hus, med egen pool mm, ligga på ungefär 3-4 miljoner kronor. Ungefär som ett hus i Umeå då alltså. 
 
Här är länken till "vårat" hus på Google Maps. Klicka på bilden om du vill titta runt i vårt kvarter. Området vi bodde i var väl inte det roligaste, mest villakvarter med stora prydliga gräsmattor och raka gator vid kanalerna. Det gjorde inte så mycket eftersom vi trivdes i huset och vi orkade inte göra så mycket annat än att lata oss vid poolen och göra nån kortare utflykt om dagarna.  
 
Se huset ovanifrån här: 1825 Southwest 46th TerraceVårat hus är det i mitten med röd båtbrygga.
 
Entrén.
 
Så här såg det ut när man kom in i huset. Filip sprang gärna omkring naken, redo för bad. Tysk-amerikanen som var vår kontakperson på husuthyresföretaget varnade oss att det kan vara lite känsligt att låta barn springa runt nakna så han rådde oss att vara försiktiga. Ordagrant sa han "Americans are the biggest sluts and the biggest prudes".
 
Det var roligt att se att Filip blev allt modigare i vattnet. Speciellt vände det när vi hade skaffat badring och såna där uppblåsbara armpuffar så att han kunde flyta runt på egen hand.
 
Pelle gör bomben.
 
Och här är bildbevis på att jag faktiskt också badade, trots att jag brukar vara en badkruka. Att bada var onekligen det bästa alternativet när man försmäktade i 35-gradig fuktig värme.
 

Floridaresa - Everglades

Det börjar luta åt att jag snart är klar med att blogga om vår Floridaresa, och jag har kommit fram till vår resa genom Everglades. 
 
Ni känner säkert till en del om Floridas stora träskområde Everglades, men med lite stöd av Wikipedia om Everglades kan jag ändå berätta att det är en nationalpark som tillhör Unescos naturvärldsarv. Det är ca 10 mil brett och ca 16 mil långt. Området består av lågvatten och mangroveträsk och är mer eller mindre täckt av sawgrass som är en väldigt hög och kraftig grässort med sågtandade sidor. Inget man plockar för hand och sätter i en vas alltså.
 
På grund av att träsket är täckt av "sawgrass" och eftersom det är så lågt vatten, vanligen mellan 0,5-1 meter, så kan man inte köra med vanlig motorbåt genom området, utan man måste använda en så kallad airboat som har en gigantisk propeller där bak som lever om som bara den. 
 
Det var rätt så skönt att komma in i Everglades avbefolkade träskmarker efter 10 dagar i städer och vid stränder. Fast det var inte direkt folktomt där; efter den spikraka huvudvägen som leder från öst till väst genom Everglades så fanns det turistcentrum eller alligatorparker kanske var femte kilometer. Vi stannade bland annat såklart vid en av alligatorparkerna för att få åka air boat och titta på djur.
 
OBS! MISSA INTE FILMEN LÄNGRE NER!
 
Vi stannade vid en av de första "gator parks" vi såg, och den hette rätt och slätt just Gator park. Besök deras hemsida här om du vill: gatorpark.com.
 
Vid entrén till butiken hängde två fulingar. Filip satte sig en stund och höll dem sällskap.  
 
Denna gator park hade tikihyddor, vilket generellt verkade vara lite populärt i Florida.
 
Där fanns också en tjusig påfågel som spatserade omkring.
 
Efter en stunds väntan var det dags att åka airboat. Barnen fick ha stora hörselkåpor och vuxna fick ha öronproppar.
 
Rakt in i träsket.
 
Våran airboat-kapten vitsade och tipsade. Här har han spanat in de enda två alligatorerna vi såg på turen.
 
Den ena alligatorn såg ut så här och var väl cirka en meter från båten. Alligatorer kan hoppa, så man får akta sig för att hänga ut saker utanför båtkanten för att inte uppmuntra dem.
 
Den andra alligatorn såg ut så här.
 
Också såg vi en grön sköldpadda.
 
Så här såg en mötande båt ut.
 
Det kändes lite märkligt att man kunde köra snabbt genom slyet i en motorbåt, man fick liksom påminna sig själv om att ingen motor kunde fastna i gräset.
 
Sen såg vi en alligatorshow som hölls av denne bestämde man. När han spände ögonen i oss i publiken blev man inte direkt bråksugen.
 
Han visade bland annat upp en skorpion.
 
Också visade han en pytteliten alligator...
 
...en lite större alligator...
 
...också brottades han med en stor alligator. En alligator kan inte se rakt bakåt, därför kan man kliva upp på dem på detta vis. Och täcker man ögonen på dem så tror de att det är natt, så då tappar de bråklusten.
 
Man kan stoppa in sin hand i en alligators mun utan att bli av med handen BARA man inte nuddar käken, för då är det kört.
 
Sen fick Filip hålla i en alligator, den mellanstora.
 
Vi vi var inte helt nöjda med alligatorutbudet på Gator park utan försökte sikta fler när vi åkte vidare. Då stannade vi på ett infocentrum efter vägen där det simmade några bautaalligatorer i diket bredvid vägen. Alltså, PRECIS bredvid huvudvägen. Det är som om det skulle simma alligatorer i diket bredvid E4. Kolla filmen för jag tycker att j
 
Alligatorerna vid turistinformationen var större än de i Gator park. Uppåt 3-4 meter långa på ett ungefär.
 
Vi tyckte inte alligatorerna vid infoplatsen var tillräckligt vilda så vi gjorde ett sista försök att få se vilda alligatorer genom att promenera en vandringsled i Evergladesdjungeln. Men tyvärr hörde vi dem bara. De ropade åt varandra med ett läte som kan jämföras vid en riktigt lång och grov rapning. Bööööööööööööpp.
 
Växtligheten på träskvandringen kändes väldigt exotisk.
 
Det enda djur vi såg, förutom några fåglar och en hel del insekter, var denna gröna sköldpadda.
 
Sen kom ett sånt där riktigt tropiskt skyfall och vi fick springa tillbaka till bilen. Inte för att det tjänade något till för vi blev ändå fullständigt genomblöta.
 
Delar av träsket såg lite ut som en myrmark i det norrbottniska och västerbottniska inlandet.
 

Sommarens sista dagar

Vi tillbringade helgen i stugan, åt surströmming och blåbärspaj av egenplockade blåbär, tog promenader, fångade grodor (mest Filip) och plockade blommor. Det har ju varit varmt och skönt, men kylan är visst på väg nu så det känns lite som att det kanske var sommarens sista dagar. I alla fall i ledighet.
 
Jag tog lite bilder i skog och vid hav med den kamera jag lånat från skolan, en Canon EOS 500 D. Jag har lånat den hela sommaren och trivts med den. Skarpa fina bilder med bra ljus har den gett mig, men nu är det nog dags att säga hej då till den eftersom den behövs i undervisningen.
 
Våran stuga.
 
 
Vid en tjärn i skogen.
 
En sån där skogsglänta som man tänker på när vintern är som kallast och man längtar efter sommaren.
 
Vår stuga från entrésidan.
 
Akta bajset!
 
Ouääää!
 
Lupinerna som jag fotograferade i början av sommaren har ändrat skepnad.
 

Floridaresa - Miami beach

Det är ungefär fem mil mellan Fort Lauderdale och Miami, så vi bestämde att vi skulle åka till Miami och Ocean Drive en eftermiddag för att se de gamla art deco-husen i både dagsljus och solnedgång och med all neonbelysning tända. Och vi tajmade det faktiskt perfekt.
 
Husen som ligger vid Ocean Drive och South Beach tillhör hjärtat av Miamis art decodistrikt och är bland de ballaste områden man kan festa och visa upp sig på har jag förstått. Vi hamnade där en fredag kväll så det kändes lite som att vara i en musikvideo. Gatan är ganska kort så vi gick den två vändor.
 
Som en parentes kan jag bara berätta att det är med fara för sin hälsa som man använder de allmänna toaletterna på South beach: jag var väldigt kissnödig när vi gick runt där och jag skannade flera toaletter innan jag tillslut hittade en som det gick att använda utan att man riskerade att få blod, kiss, eller någon annan oidentiferbar vätska på sig. Den var förmodligen i något bättre skick eftersom den var vid en polisstation.
 
En hel horisontlinje (typ) full med skyskrapor mötte oss när vi körde in i Miami. Staden kändes skitstor och vissa delar påminde lite om Manhattan.
 
Ocean Drive ligger mellan South Beach och art decodistriktet i Miami.
 
Vi gick aldrig ner på stranden, men så här såg strandpromenaden ut.
 
 
Hotellen jobbade på att skapa stämning med bland annat passande accessoarer, som t.ex. gamla bilar.
 
 
Det är ett ställe för att se och synas, speciellt så här en helgkväll, och folk körde raggarrundan flera varv i sina flotta / coola bilar.
 
Det var också populärt att hyra scooter och köra runt som de här två tjejerna gjorde.
 
Nån hade med sig ett exotiskt djur för att impa. Kan för mitt liv inte komma på vad den där apsläktingen heter, kan nån hjälpa mig?
 
Bildbevis på att Filip var på Miami Beach den 20 juli 2012. Och att det var 92 grader varmt, dvs ca + 33 grader Celsius. Ovanligt behagligt.
 
Spana på cool bil.
 
Vi passerade Versaces gigantiska lyxvilla som enligt Wikipedia är en av USA:s mest fotograferade hus. Det var på de här trappstegen som Gianni Versace sköts ner på väg hem efter morgonpromenaden. Klicka på den här länken för att se helt sjuka bilder på lyxen i och kring villan!
 
Solen började gå ner och alla partysugna började eskalera i antal.
 
Det är inte alla som kan skryta med att de kört raggarrundan på South Beach! För det gjorde vi innan vi lämnade Miami för att åka tillbaka till vårt hotell i Fort Lauderdale.
 
 
Var bara tvungen att fota dessa skyltdockor med silikonbröst som jag såg på en annan gata en bit från Ocean Drive.
 

Floridaresa - Fort Lauderdale och lilla hotellkatastrofen

Efter Singer Island drog vi söderut mot Fort Lauderdale. Vi valde Ft Lauderdale framför Miami eftersom hotellpriserna var billigare där under helgen vi skulle tillbringa där.
 
På nån hotellbokningssida på nätet hittade vi vad vi trodde var ett bra billigt hotell precis vid stranden i Ft Lauderdale. Men när vi kom fram och in i rummet visade det sig vara katastrof; det såg visserligen prydligt ut men det stank av nån slags rumsspray och luften var alldeles tät, och inget fönster gick att öppna. Jag har inte astma men det var så där att jag kände att jag inte fick syre.
 
Jag kan väl gissa att rummet var en extra stor besvikelse eftersom vi bott så himla bra nätterna före på Singer Island. Sen hade det stått att det var fyrstjärnigt och ett dubbelrum i bokningen, men det var en felaktig översättning från engelska samt att den internationella bokningssidan värderade hotellen annorlunda än man gör i USA. Till sist så vette fönstret mot en ful bakgård.
 
Typ gråtfärdig och jättebesviken gick jag tillbaka till receptionen och förväntade mig det värsta; dvs att vi skulle bli tvungna att betala för rummet och ändå försöka hitta ett nytt rum på ett annat hotell.
 
Men det visade sig att den amerikanska serviceandan visade sig från sin bästa sida. Tjejen i receptionen inte bara fixade så att vi fick tillbaka våra pengar (vilket egentligen inte skulle gå enligt hotellbokningssidan) samt uppgraderade oss till ett bättre hotell med högre standard några kvarter längre bort. Och vi fick en fenomenal vy över havet 12 våningar upp. Dessutom gav hon oss en discount så att rummet blev billigare än det på det "dåliga" hotellet. Det skulle inte hända i Sverige på 100 år! 
 
När man följer Floridas kust söderut så kan man antingen välja att köra den stora inte så fina men snabba motorvägen eller den mindre och kustnära A1A-vägen som är långsammare men vackrare. För det mesta valde vi A1A.
 
Stora delar av vägen går A1A precis bredvid vattnet och kantas ofta av palmer, stränder, hamnar och mer och mindre fantastiska kåkar.Det känns ofattbart att det finns så mycket pengar till såna gigantiska mängder med flotta hus.
 
Bara ett vackert träd.
 
Filips sovställning i bilbarnstolen.
 
Här är vår "hotellvinst", utsikten från The Westin beach resort & spa, med havsutsikt 12 våningar upp. Någon bild från det första hotellet som vi bytte från har jag inte, men klicka på den här länken för att se bilder där: Sheraton Fort Lauderdale Beach hotel. Det var jättefint där, utom vår hotelldel som var nån slags budgetdel.
 
Mer bilder från The Westin: Vår utsikt åt vänster.
 
Utsikt åt höger.
 
En del av vårat rum på Westin.
 
Vy nedanför hotellet.
 
Gångväg precis nedanför hotellet, sett uppifrån.
 
 
 

Floridaresa - Två nätter på Palm Beach

Eftersom jag varit och besökt släkten och därmed varit utan internet i en vecka, så blev det ett glapp här i Floridabloggandet. Men här kommer den rafflande fortsättningen.
 
Efter 5 dagar i Orlando och rätt så utmattade efter alla parkbesök där vi trängts med massor av människor i fuktig värme och tropiska regnskurar så var det skönt att lämna staden och åka söderut. Vi följde kusten och planen var att hitta något ställe att övernatta på vägen mot Fort Lauderdale.  
 
Vi hade riktig flax när vi råkade på Palm Beach Shores resort & vacation villas som ligger på en del av Palm Beach som heter Singer Island (faktiskt grundad av symaskinsmagnaten Paris Singer!). Hotellet var lite väl dyrt (ca 1500 kr/natt) men så himla fint så vi blev kvar där två nätter istället för en som vi först planerat. Ett stort hotellrum som bestod av 2 rum med kök, en gigantisk toalett och en dubbel balkong med havsutsikt över en vacker strand och ett jättefint poolområde.
 
Det visade sig faktiskt bli en av resans höjdpunkter. Fast kanske det inte hade varit lika kul att vara kvar där så många fler dar eftersom min uppfattning är att det inte fanns så mycket att göra i området runt omkring.
 
Vi råkade ut för en hel del tropiska störtskurar på bilresan från Orlando söderut.
 
Sen hittade vår GPS Palm Beach Shores resort & vacation villas.
 
Glatt överraskade blev vi när det både innehöll vardagsrum... 
 
 
 ...kombinerat med köks- och matdel.
 
 
Ett stort sovrum...  
 
...och jättestor toalett.
 
Både från sovrummet och vardagsrummet tog man sig ut på den långa balkongen som hade en fantastisk utsikt över havet.
 
Och över poolen.
 
Filip i barnpoolen längtar efter att få kontakt med andra barn, men ingen förstod ju vad han sa. Stackars liten.
 
Vårat hotell sett från havet. Längst fram i bild syns gula band runt träkäppar som bildar skydd för havssköldpaddornas ägg som ligger nedgrävda i sanden.
 
Filip och Pelle skannar havet efter fina snäckor.  
 
 
 
Filip står och skäller på havets stora vågor.
 
En lite närmare bild på vårat hotell från havet. 
 

Floridaresa - Disney's Animal Kingdom

Tredje dagen med Disney besökte vi Animal Kingdom som var den finaste parken med härlig lummig växtlighet som gav skydd och skugga mot sol, värme och tropiska störtskurar. De hade en barndel med vanliga barnvänliga karuseller men också "farliga" åk som vi aldrig provade. Det värsta vi åkte var en tidsmaskin tillbaka till dinosauriernas tid. Läbbigt värre.
 
Parken är indelad i olika delar, bland annat en Afrikadel och en Asiendel där man jobbat mycket med att få miljöerna att kännas autentiska. Kändes knasigt och roligt på samma gång.
 
 
Det gigantiska trädet, gjort av återvinningsmaterial, var riktmärke och centrum i parken.
 
Vi åkte på safaritur i en sån här bil bland afrikanska djur under skäggiga Floridaträd.
 
På safarin såg vi bland annat dessa flodhästar ligga marinera sig i en vattenpöl.
 
Också såg vi giraffer...
 
...och noshörningar och en massa andra djur.
 
I ett "petting zoo" fick man klappa lite getter och grisar.
 
Vi åt och drack lite i en ruin i "Afrika".
 
I "Asien" var man lika omsorgsfull med detaljerna som i "Afrika" men den delen av parken hade inte lika småbarnsvänliga attraktioner så där var vi inte så mycket.
 
Filip svettig och trött av värmen och alla upplevelser.
 
När vi skulle lämna parken gick vi in på The Rainforest Café för en bit mat. Det var ett imponerande ställe där man byggt upp en djungel i butik och restaurangmiljö.
 
Elefanter, apor och andra djur i plast lät och rörde på sig när man satt och åt.
 
I baren hade stolarna roliga ben.
 
Hej då Animal Kingdom.
 
 
 

Floridaresa - Disney's Hollywood Studios

Andra Disneyparken vi valde att besöka var Hollywood Studios. Där bygger alla attraktioner på just Hollywoodfilmer. Vi åkte bland annat en himla rolig rymdresa i 3D med CP3O som dålig rymdskyttelchaufför där vi bland annat slungades genom universum och landade studsandes över dynerna på sandiga planeter. 
 
Jag vet inte om ni kan se den blå Musse Pigghatten som Pelle försöker skymma med sin kropp, men den hatten var en central punkt och bra riktmärke i parken.
 
Vi såg många gigantiska grupper av oftast brasilianska ungdomar som vi gissar var där på språk- alt. skolresa. Man ville INTE hamna efter dem i en matkö eller kö till ett åk.
 
En av sevärdheterna på området var autentisk filmrekvisita och filmkostymer, här drottningens dräkt från Tim Burtons Alice i Underlandet.
 
En modell av den ondsinta utomjordingen från en av mina favoritfilmer - Alien.
 
Plötsligt dök Darth Vader upp på en scen på området.
 
Han utkämpade våldsamma kamper mot nytränade unga rektryter för de "goda".
 
Även om det bara var på låtsas så blev det ganska läskigt att slåss mot en gulögd Darth Maul.
 
Vi åt mat på en restaurang i retrostil som hade en väldigt genomarbetad inredning från cirkus 1940-talet.
 
Vi fick vänta på vårt bord i ett fint vardagsrum.
 
Jag och Filip passade på att beställa två lysande drinkar i baren.
 
Personalen som serverade var skådisar och den här mannen får "skäll" på bred sydstatsdialekt av servitrisen.
 
När vi kom ut därifrån och försmäktade i värmen konstaterade vi att solen i princip låg i zenit. 
 
Man hade förstås en parad med en massa av Disney's favoritkaraktärer.
 
Det sista vi såg var en stuntshow med sladdande och flygande bilar...
 

...och brinnande bovar som kastade sig från motorcyklar...
 
...och en grand finale med stora explosioner.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0