Jag har en dröm...
... om att ha en konfliktfri nattning på max ungefär en timme inklusive bokläsning. Att dagen efter få äta en lugn frukost hemma tillsammans med min son och sen utan konflikter få honom att klä på sig och gå ut så att vi kommer till våra respektive skolor i god tid utan att det ska kännas som att stora kroppspulsådern är på väg att sprängas.
Just nu är det inte riktigt så. I söndagskväll tog nattningen lite drygt två timmar. På morgonen efteråt flög det lite grejer hit och dit när Filip skulle klä sig och han fick äta sin frukostmacka på cykeln i 16 minusgrader. Själv hann jag inte med nån frukost, och verkligen ingen morgontidning. Dagen efter var det min tur att brisera och slå näven i väggen så att vi var tvungna kolla efter märken när vi var lugna och harmoniska igen på kvällen.
Filip låtsassover lite innan sovandet igår kväll för fotografiets skull.
Jag tror dock det blir något bättre för varje dag, i alla fall hoppas jag det för i morse satt jag faktiskt ner med mackor och kaffe i ungefär 7 minuter. Det gick sämre för Filip - han vaknade halv fem och åt ingen frukost alls så vi får väl se hur läget är vid hämtningen i eftermiddag. Han lär väl åtminstone ta kortare tid på sig att somna än två timmar tänker jag.
Ps. Vill bara lägga till att mellan konflikterna så är det ju mycket kärleksfullt. Ds.
Kommentarer
Trackback
