På genrep för Norrländsk Passion

 
Igår var jag tillsammans med ett par vänner på genrepet för Norrländsk Passion, den största scensatsningen under Kulturhuvudstadsåret enligt en artikel i VK som jag läste någon dag innan så jag var rätt så peppad.
 
I programbladet talas det om "en överdådig helkväll" och "ett sprakande spektakel" men jag tycker det gav förväntningar som inte infriades. Det var istället avskalat, med ett långsamt tempo där långa pratiga scener/akter med revykänsla ur tre olika pjäser med norrlandsanknytning varvades med kortare musikaliska framträdanden.
Helt okej om det är det man förväntat sig, men nu hade man ju laddat för blixtar och dunder.
 
Det som sprakade till var de korta musikframträdandena av Giron Sámi Teáhter mellan scenerna. Speciellt en suggestiv i princip obeskrivbar nästan jamande jojk av Ola Stinnerbom (här kan ni se ett klipp med Ola Stinnerbom från ett uppträdande i Blå Hallen med en liknande jojk), också denna dynamiska tjej som jag hann ta bilder på: 
 
Mimmi Pussypower Märäk från Giron Sámi Teáhter framförde en stark spoken word om Norrland som förorternas förort, och som min kompis sa så sammanfattade den i princip hela föreställningens budskap.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0