Igår tog vi Filips barnbidrag och for och uppdaterade garderoben åt honom. Nästan alla ärmar börjar bli för korta, och magen kyls ned av alltför korta tröjor, så det kändes som att det var dags börja öka klädstorlekarna ett snäpp. Från 104 cm till 110 cm. Enda dilemmat är att det nästan inte finns kläder i 110 utan då blir det 110/116 cm så nu är istället alla nya kläder för långa för honom. Knasigt!

 

Uppdatering: Just ja, glömde berätta att Filip höll show för "alla" (mest expediter och någon enstaka kund) i butiken och gick runt och pratade och pratade och visade sina nya fina kläder som han valt och tagit på sig. "Visst är jag fin?" "Det är Mumin!" osv...  Jag hörde honom ända från provrummet där jag stod och provade mina kläder. På H&M så kunde han inte låta bli att dansa lite Gangnam style för expediten i sin nya stass som han har på bilden.

 

Själv passade jag på att hämta ut ett reapaket på Lindex som bland annat innehöll en mönstrad topp och de fläckiga byxorna jag har på bilderna här nedan. Känner mig rätt så nöjd över byxorna, typ modern :), men jag går nu och retar mig på att ena benet vrider sig. Jag tycker att det händer alltför ofta på byxor! Ibland undrar jag om det är för att jag drar plaggen ojämnt, eller om det är nåt allmänt problem som har att göra med att de skär ut för många tygbitar samtidigt och då lyckas vrida plaggen på nåt sätt.

 

Har någon annan upplevt det som ett problem att byxor ofta är vridna?

 

Så här ser vi ut idag, i duktigt dåliga bilder: