Här är lite mer bilder från senaste dagarna på (i) stugan (jag måste sluta skriva "på stugan", jag får pikar för det. Är det norrbottniskt att skriva "på stugan" eller vad är det?!? Det känns i alla fall helt rätt i min hjärna).

Det har varit fint väder, om än lite ojämnt med sol och blåst och värme om vartannat. Jag och Filip tog en lång promenad på söndagen när Pelle var i stan och jobbade. Det var en riktig upptäcktstur med fynd av fascinerande fågelskelettlämningar, stenkastning, plaskande i lerpölar, pratande med obekanta grannar och klappande av hundar. Vi höll på i nära tre timmar med detta med en toalettpaus mitt i.

Filip fick fotografera själv lite grand så det är lite mixat här med hans och mina bilder:


Filip har fotat mig precis i början av vår promenad. (Det är inte Filips fel att det är så överexponerat - jag glömde tyvärr kolla kamerans isoinställning.)


En väldigt viktig grankvist (som vi sen glömde bort) sparade vi undan vid vägkanten.


Det fiffiga med att ha små barn är att man gör obekanta grannar till bekanta. Här fotar han grannar som har en liten snäll vit hund som vi fick klappa.


Och här är hunden, som lystrade till namnet "Amigo".


Det fanns inte mycket is kvar vid strandkanten.



Havet var glittrigt och djupblått.


Bokeh!



Vid strandkanten.


Hemma igen åkte blöta kläder av. Filip fotograferar mig när jag ligger...


...så här och fotograferar honom.


En spindel sprang runt på Filips gula lastbil.


Han har uppenbarligen inte ärvt min spindelskräck.