Bubblor och bilar, bammsuga och blogga
Idag har varit ett himla fixande och donande eftersom jag och Filip åker iväg på en minisemester med mina föräldrar imorrn och en vecka framåt. Jag har bakat LCHF-bröd, dammsugit, moppat och tvättat och sitter nu och pustar ut/bloggar innan jag ska ta tag i packningen igen.
Allt ovan har inte gjorts ostört, det blir liksom inte så när man har en liten kille som har lite småtråkigt. Det har varit några avbrott för att titta på en halvdöd humla, för att beundra och fotografera snyggt parkerade leksaksbilar, paus för att igen titta på bilar och blåsa såpbubblor och fota när bubblor blåses över fint parkerade bilar. Sen har iPhonen krånglat, eller snarare spelen på den, när han lånat den för att underhålla sig själv.
Men nu äntligen är det alltså dags att göra det sista; packa och laga mat tills mor och far kommer. Oj vad spännande det ska bli! Det är några år sedan jag reste med mina föräldrar så det blir intressant att se hur det blir. Vi brukar ha kul, utom när de inte tjatar på min (alldeles lagom snabba) bilkörning eller ska stanna och dricka kaffe hela tiden. :)
Jaaa!
Sola och bada
Det har varit en riktigt långsam dag idag. Den största nyttan jag gjort är väl att jag tvättat ungefär fem maskiner tvätt och klippt håret på sonen. Solen har ju varit framme nästan hela dagen så jag och Filip spenderade en hel del tid ute på gården och på altanen medan Pelle har fixat med sin MC hela dagen lång. Han ska åka på MC-semester om några dar medan jag och Filip åker med mina föräldrar till släkt i Nyköping som vi inte sett på väldigt länge.
En aningen mer färg har jag fått på hullet nu, och Filip blev duktigt skrynklig efter sitt lååånga bad i baljan.
Fira semester
Nu händer allt baklänges här i bloggen, för här kommer bilder från en mysig, mysig utekväll strax före midsommar då jag var ute med gotjejerna kusin Maria och Ann-Sofie. Jag ville träffas och fira att det äntligen blivit semester och som tur var kunde de ställa upp på det.
Jag blev löjligt glad över detta glas vin på Rex vackra uteservering efter att först ha blivit serverad en Chablis för 125 kr glaset på "Taket" - Viktorias sommarbar på en ful och illa maskerad parkering.
När det blev för kallt att sitta ute så gick vi in i värmen. Det här vackra antikfyndade fruktfatet retade ögat en bra stund - det skulle man ha haft!
Dags att gå hem.
Vacker sommarkväll i Hagaparken.
Utflykt på midsommardagen
Det var ännu finare och varmare väder på midsommardagen än på midsommarafton. Jag lyckades till och med få pyttelite solbränna, min första för i år. Och mina första myggbett, fast det kändes inte riktigt lika bra.
Vi tog en bilutflykt till loppisbutiken Andra varvet i Sikeå och sen åkte vi vidare och stannade till en stund på Klössands Killingsands fina strand.
Jag lyckades inte hitta något på Andra varvet, men Filip hittade en påse med bilar och Filips farmor hittade kopparkärl och glassar.
I Killingsand badade jag fötterna i havet för första gången i år.
Filip blev så ivrig av fotbadandet så hux flux stod han där helt utan kläder. En liten stund i alla fall.
Midsommarafton
Tanken var att jag skulle blogga via iPhone:n under midsommar, men det gick åt skogen eftersom jag har haft så svag uppkoppling. Så nu kommer istället alla bilder från midsommarafton på en enda gång. Lite som en ketchupeffekt kan man säga.
Vi har alltså spenderat hela midsommarhelgen på stugan tillsammans med Pelles mamma och på själva midsommarafton kom även Pelles syster. Solen sken på en klar himmel och bidrog till att allt blev trevligt och lyckat.
På grund av lite väl kalla vindar och lite väl svalkande skugga så bytte vi bord vid varje måltid för att liksom pricka in solens vandrande strålar. Vid desserten fick vi till slut ge upp utelivet och gå in och äta vår jordgubbstårta.
Här är vår midsommarafton i Rickleå, Hemmesmarken den 22 juni 2012:
Tidig morgonsol.
Det var mycket jobb med att ordna och köra med bilar.
Här med farmor och fina bilen med husvagn som han fick i present av henne.
Klädd för kalas med en tjusig och omsorgsfullt utförd stjärnformad parkering.
Sillunch.
Dags att sova lite.
Middagsdukning.
Dessert.
Insekterna flyger i kvällssolens strålar.
På bryggan.
Dags att gå hem och lägga sig för natten.
Redesign av bloggen
Lite påpassligt så här inför midsommar var det dags att redesigna bloggen igen. Från ett flammande vårtema till ett prunkande sommartema:
Den tidigare designen med vårtema. Jag tänkte att den skulle symbolisera både (valborgs)eldar och att solen, ljuset och värmen var på väg tillbaka.
Den nya aktuella prunkande sommardesignen. Ingen oklarhet här antar jag med vad jag menar med min design :)
Utstädning och avslut
Nu minsann har jag jobbat min sista dag för terminen!
Vi har alla haft städdag och jag och har städat och gnott som en gnu hela dagen. Mest på skrivbord och i skrivbordshyllor, men jag har även hunnit sortera lite i förrådet, pillat och donat i materialskåp, städa undan allt löst i klassrummet jag tillbringar min mesta tid, jag har kastat allt som kan bli gammalt i arbetsrummets kylskåp och städat diskbänken och jag har ställt fram blommor så att städet eller någon annan vänlig själ kanske kan ge dem lite vatten under sommaren.
Sen har jag fixat och städat bland betyg som saknats, och mailat och donat hit och dit om ditt och datt. Också hade vi en stor arbetsplatsträff där vi får veta vad som händer när vi kommer tillbaka i höst.
Den 13 augusti är vi alla tillbaka igen. Utom våran fotolärare Jörgen som tagit tjänstledigt och ska ägna sin tid åt fotograferande för en bildbyrå. Det blir tråkigt att inte möta hans glada nuna och engagemang i höst!
Har man inte sett mitt skrivbord som det såg ut innan så kanske man blir föga imponerad, men detta är alltså väldigt rent och bortstädat för att vara mitt skrivbord. Jag blir riktigt sugen på att sätta mig och jobba igen!
Jörgen och hans nästan tömda arbetsplats.
Vi har alla haft städdag och jag och har städat och gnott som en gnu hela dagen. Mest på skrivbord och i skrivbordshyllor, men jag har även hunnit sortera lite i förrådet, pillat och donat i materialskåp, städa undan allt löst i klassrummet jag tillbringar min mesta tid, jag har kastat allt som kan bli gammalt i arbetsrummets kylskåp och städat diskbänken och jag har ställt fram blommor så att städet eller någon annan vänlig själ kanske kan ge dem lite vatten under sommaren.
Sen har jag fixat och städat bland betyg som saknats, och mailat och donat hit och dit om ditt och datt. Också hade vi en stor arbetsplatsträff där vi får veta vad som händer när vi kommer tillbaka i höst.
Den 13 augusti är vi alla tillbaka igen. Utom våran fotolärare Jörgen som tagit tjänstledigt och ska ägna sin tid åt fotograferande för en bildbyrå. Det blir tråkigt att inte möta hans glada nuna och engagemang i höst!
Har man inte sett mitt skrivbord som det såg ut innan så kanske man blir föga imponerad, men detta är alltså väldigt rent och bortstädat för att vara mitt skrivbord. Jag blir riktigt sugen på att sätta mig och jobba igen!
Jörgen och hans nästan tömda arbetsplats.
Nu blommar det!
Nu äntligen blommar det! Massor och överallt! Det är så otroligt vackert och man blir på så gott humör och vill aldrig att det ska ta slut.
Det blev inte mindre än fyra buketter idag när jag och Filip gav oss ut på blomplockning. Vi började med en riktig bautabunt med bland annat Midsommarblomster (en favorit) och Hundkex ("Vilket tokigt namn!" som Filip sa).
Sen kunde vi inte hejda oss, eller kanske Filip främst; det blev ett ordentligt sökande när han ville hitta så många olika blommor som möjligt i dungen bakom vårt hus. Och jag plockade söta små Skogsstjärnor och Förgät mig ej.
Filips alldeles egna bukett, med elva sorters blommor.
Gipsavgjutning av Filips hand står bredvid Skogsstjärnorna.
Också var det grannens äppelträd också.
Det blev inte mindre än fyra buketter idag när jag och Filip gav oss ut på blomplockning. Vi började med en riktig bautabunt med bland annat Midsommarblomster (en favorit) och Hundkex ("Vilket tokigt namn!" som Filip sa).
Sen kunde vi inte hejda oss, eller kanske Filip främst; det blev ett ordentligt sökande när han ville hitta så många olika blommor som möjligt i dungen bakom vårt hus. Och jag plockade söta små Skogsstjärnor och Förgät mig ej.
Filips alldeles egna bukett, med elva sorters blommor.
Gipsavgjutning av Filips hand står bredvid Skogsstjärnorna.
Också var det grannens äppelträd också.
Filips nya kläder
Nu när värmen snart är här (it better be!) så behöver Filip ekiperas med nya kläder, och då främst shorts. De han fick förra sommaren är helt utnötta och söndertvättade.
En sak som är sant är att det är en myt att barn inte nöter kläder. De nöter kläder som bara den! Gnuggar knäna när de kryper runt på golvet och leker med leksaker, fläckar ner dem med alla möjliga olika matsubstanser, och slipar dem mot sand och lera i sandlådan. Också nöts de av att de tvättas så ofta.
Så, igår var vi och köpte en hel bunt med shorts, två par somriga långbyxor och ett par toppar. Filip fick själv syn på bilkalsonger och Ben10-strumpor så de fick också åka med i påsarna.
När jag har köpt nytt så brukar jag oftast låta kläderna hänga i garderoben ett tag. Ibland i flera månader (!) eftersom jag tycker de är för fina att använda (galenskap!). Men sån är inte Filip, han ville ha på sig dem direkt så det fick han ju.
Sen skulle han fotograferas i de nya plaggen, och då tappar jag hakan för pojken POSERAR som rena modebloggaren. Händerna i fickorna på ena bilden och på andra bilden lite nonchalant rufsande i håret. Jag fattar ingenting, var får en tre och ett halvtåring det ifrån? Han måste ju snappat upp det nånstans.
En sak som är sant är att det är en myt att barn inte nöter kläder. De nöter kläder som bara den! Gnuggar knäna när de kryper runt på golvet och leker med leksaker, fläckar ner dem med alla möjliga olika matsubstanser, och slipar dem mot sand och lera i sandlådan. Också nöts de av att de tvättas så ofta.
Så, igår var vi och köpte en hel bunt med shorts, två par somriga långbyxor och ett par toppar. Filip fick själv syn på bilkalsonger och Ben10-strumpor så de fick också åka med i påsarna.
När jag har köpt nytt så brukar jag oftast låta kläderna hänga i garderoben ett tag. Ibland i flera månader (!) eftersom jag tycker de är för fina att använda (galenskap!). Men sån är inte Filip, han ville ha på sig dem direkt så det fick han ju.
Sen skulle han fotograferas i de nya plaggen, och då tappar jag hakan för pojken POSERAR som rena modebloggaren. Händerna i fickorna på ena bilden och på andra bilden lite nonchalant rufsande i håret. Jag fattar ingenting, var får en tre och ett halvtåring det ifrån? Han måste ju snappat upp det nånstans.
Lek, blommor och tåg i Piteå
Här är lite mer bilder från Piteåresan vi gjorde senaste helgen. Som vanligt har jag inte haft tid att redigera och lägga ut bilderna då jag borde. Men här kommer de.
Filip blev lite rastlös uppe i mormor och morfars lägenhet så vi gick ut på upptäcktsfärd runt huset. Till den lilla lekparken bland annat, men så tog vi också med oss varsin kamera och stegade ner till järnvägen som ligger alldeles bredvid. På vägen tillbaka kunde vi inte låta bli att plocka lite försommarblomster som äntligen börjat visa sig.
Filip lyckas inte riktigt rikta blåset rätt trots att han kämpade hårt.
Filip blev lite rastlös uppe i mormor och morfars lägenhet så vi gick ut på upptäcktsfärd runt huset. Till den lilla lekparken bland annat, men så tog vi också med oss varsin kamera och stegade ner till järnvägen som ligger alldeles bredvid. På vägen tillbaka kunde vi inte låta bli att plocka lite försommarblomster som äntligen börjat visa sig.
Filip lyckas inte riktigt rikta blåset rätt trots att han kämpade hårt.
Dagens på skolavslutningen
Så här har jag sett ut under den stora skolavslutningsdagen:
Jag har hittat en Gretaklänning-look alike på Lindex för en spottstyver av vad riktiga Gretaklänningar kostar. Också byxorna på samma ställe, Lindex alltså. Väskan beställde jag från La Redoute för cirkus ett år sedan och de var med i det här inlägget då.
Jag matchade med ett lite väl häftigt nagellack i grönt, men det var precis i samma färg som klänningen och det är ju jävligt viktigt. :)
Skitsnygga skor i mitt tycke, men fruktansvärt smärtsamma efter en del gående och stående. Men jag betraktar dem ändå som riktiga kanonfynd som jag beställde från Ellos midvinterrea denna vinter.
Jag har hittat en Gretaklänning-look alike på Lindex för en spottstyver av vad riktiga Gretaklänningar kostar. Också byxorna på samma ställe, Lindex alltså. Väskan beställde jag från La Redoute för cirkus ett år sedan och de var med i det här inlägget då.
Jag matchade med ett lite väl häftigt nagellack i grönt, men det var precis i samma färg som klänningen och det är ju jävligt viktigt. :)
Skitsnygga skor i mitt tycke, men fruktansvärt smärtsamma efter en del gående och stående. Men jag betraktar dem ändå som riktiga kanonfynd som jag beställde från Ellos midvinterrea denna vinter.
Utspark och tårttävling
Nu blir det här ju väldigt bakvänt att skriva om utsparken som hölls dagen innan skolavslutningen, men jag har helt enkelt inte hunnit redigera och lägga ut bilderna här på bloggen.
Hur som helst hölls utsparken av medietvåorna som ordnat tårttävling där medieettorna och medietreorna skulle tävla med och mot varandra i blandade grupper.
Precis innan tårttävlingen visade det sig att både tårtbottnar och grädde saknades, men det ordnades med lite trolleri med knäna och det blev en hel drös med fantastiska tårtor till slut. Och goda också för den delen hörde jag, men jag höll mig från att smaka. Sabla LCHF.
Alla tävlingsdeltagare fick springa fram och rycka åt sig de ingredienser de trodde sig behöva.
Vinnartårtan!
Hur som helst hölls utsparken av medietvåorna som ordnat tårttävling där medieettorna och medietreorna skulle tävla med och mot varandra i blandade grupper.
Precis innan tårttävlingen visade det sig att både tårtbottnar och grädde saknades, men det ordnades med lite trolleri med knäna och det blev en hel drös med fantastiska tårtor till slut. Och goda också för den delen hörde jag, men jag höll mig från att smaka. Sabla LCHF.
Alla tävlingsdeltagare fick springa fram och rycka åt sig de ingredienser de trodde sig behöva.
Vinnartårtan!
Skolavslutning på Midgårdsskolan
Idag tisdag den 12 juni 2012 lämnade våra finfina medietreor oss för alltid. Sol och regn och glatt och sorgligt har blandats under dagen. Precis som det ska vara. Eller, förutom regnet då, det hade ju gärna kunnat få vara frånvarande.
Jag kanske uppdaterar det här inlägget med ett par korta filmer från avslutningen så småningom, men här är i alla fall en bunt bilder från dagen:
Jag och Ludvig började dagen med att fika med våra medietvåor. De längtar nog mest till nästa års skolavslutning som blir deras sista. Även om vi var coola i år så lär det bli sorgligt att skiljas från dem nästa år.
Karin blir piffad lite av Jenny innan tvåornas avslutning i Valhalla.
Sen var det dags att bege sig ut i minglet bland alla studenttreor.
Olivia, Evelina och Frida främst i bild. Jag fick en stor härlig chokladkaka av Olivia och Evelina (som nästan var LCHF), och en blomma och kramar av alla graf-treor jag kunde hitta, och jag kommer att tänka på dem alla varenda gång jag tar en bit av chokladen :´(
Studentfina Sofie, Tove och Klara som också gått i min graf-klass väntar på avslutningen i Valhalla. Alla i klassen hade fått olika utnämningar. Sofie hade fått Klassens Belle, Tove - Klassens Patriot, och Klara - Klassens Hej Klara! (Klara har en tvillingsyster som heter Esther och de blir ofta hälsade med fel namn).
Dags för avslutningen i Valhalla, med mycket stämning och otroligt hög volym från publiken som varje år.
Bildtvåorna hade tagit oss till hobbitarna och Fylke i dekoren av Valhalla och läraren Elin Sjöström var värdinna.
Vi fick bland annat lyssna på sång...
...och se rektor Fredrik och rektor Håkan dela ut en mängd stipendier till elever på skolan.
Moa (i svartvitt närmast kameran) och Linnea som båda går i MP3 fick Midgårdsskolans stipendium som främst innebär att man varit en tillgång för sin klass och en god kamrat.
Moa, en av Medieprogrammets stipendiater, längst till höger. Linnea stod för långt bort så jag lyckades tyvärr inte fånga in henne med kameran.
Sen blev det dans av elever från Dansprogrammets årskurs 1.
Saruman kom och höll ett underhållande och rörande tal. Rektor Ellinor hade axlat manteln kan man ju säga i detta fall.
All personal gick sen, som varje år, upp på scen och sjöng Den blomstertid nu kommer för alla studenter. Det stockar sig i halsen när man står där framför alla glada tjoande och lite rörda elever.
Utanför fanns släkt och vänner, och gigantiska regnmoln, som väntade på studenterna.
Och ut sprang studenterna.
Sen öppnade sig himlen och det regnade en lång stund. Folk stod klistrade längs husväggarna i sina tunna sommarkläder.
MP3A:s vagn står och väntar på sina studenter. Jag avundades dem inte som skulle stå på en långtur på det flaket i regnet! Här ser man i alla fall nyttan av de stora skyltar med foton som studenterna brukar få av sina familjer :)
Jag kanske uppdaterar det här inlägget med ett par korta filmer från avslutningen så småningom, men här är i alla fall en bunt bilder från dagen:
Jag och Ludvig började dagen med att fika med våra medietvåor. De längtar nog mest till nästa års skolavslutning som blir deras sista. Även om vi var coola i år så lär det bli sorgligt att skiljas från dem nästa år.
Karin blir piffad lite av Jenny innan tvåornas avslutning i Valhalla.
Sen var det dags att bege sig ut i minglet bland alla studenttreor.
Olivia, Evelina och Frida främst i bild. Jag fick en stor härlig chokladkaka av Olivia och Evelina (som nästan var LCHF), och en blomma och kramar av alla graf-treor jag kunde hitta, och jag kommer att tänka på dem alla varenda gång jag tar en bit av chokladen :´(
Studentfina Sofie, Tove och Klara som också gått i min graf-klass väntar på avslutningen i Valhalla. Alla i klassen hade fått olika utnämningar. Sofie hade fått Klassens Belle, Tove - Klassens Patriot, och Klara - Klassens Hej Klara! (Klara har en tvillingsyster som heter Esther och de blir ofta hälsade med fel namn).
Dags för avslutningen i Valhalla, med mycket stämning och otroligt hög volym från publiken som varje år.
Bildtvåorna hade tagit oss till hobbitarna och Fylke i dekoren av Valhalla och läraren Elin Sjöström var värdinna.
Vi fick bland annat lyssna på sång...
...och se rektor Fredrik och rektor Håkan dela ut en mängd stipendier till elever på skolan.
Moa (i svartvitt närmast kameran) och Linnea som båda går i MP3 fick Midgårdsskolans stipendium som främst innebär att man varit en tillgång för sin klass och en god kamrat.
Moa, en av Medieprogrammets stipendiater, längst till höger. Linnea stod för långt bort så jag lyckades tyvärr inte fånga in henne med kameran.
Sen blev det dans av elever från Dansprogrammets årskurs 1.
Saruman kom och höll ett underhållande och rörande tal. Rektor Ellinor hade axlat manteln kan man ju säga i detta fall.
All personal gick sen, som varje år, upp på scen och sjöng Den blomstertid nu kommer för alla studenter. Det stockar sig i halsen när man står där framför alla glada tjoande och lite rörda elever.
Utanför fanns släkt och vänner, och gigantiska regnmoln, som väntade på studenterna.
Och ut sprang studenterna.
Sen öppnade sig himlen och det regnade en lång stund. Folk stod klistrade längs husväggarna i sina tunna sommarkläder.
MP3A:s vagn står och väntar på sina studenter. Jag avundades dem inte som skulle stå på en långtur på det flaket i regnet! Här ser man i alla fall nyttan av de stora skyltar med foton som studenterna brukar få av sina familjer :)
Piteåtripp
Filip och jag är i Piteå över helgen. Mamma fyllde år på nationaldagen så jag ville åka upp och fira henne lite.
Vi har slappat och sprungit lite på stan, men jag började första kvällen med att somna med Filip då jag skulle söva honom, också sov jag tolv timmar i princip i streck. Jag var nog ganska utmattad.
Ikväll är jag betydligt piggare, och vi plockade fina ängsblommor innan det var dags för Filip att sova.
Mangeldag med tårar och 600 omdömen
Med mangeldag menar jag inte att jag har manglat lakan eller nåt sånt där under dagen, nej jag syftar på att jag känner mig psykiskt manglad.
Dagen började med arbetslagsmöte där vi drog upp ramar för de hela fem ämnes- och arbetslagsdagar som följer efter att eleverna slutat skolan. Plus nån städdag som tillkommer på det.
Dessa fem dar ska vi diskutera och i stort sett lösa planeringen av alla nya kurser och inriktningar för Estetisk och Media (nya Medieprogrammet) för hösten, gå igenom och lösa alla problem vi haft med nya betygssystemet, prata styrdokument, skollagar, frånvarohantering, elevärendehanteringsrutiner, ombyggnationer i "vårat" E-hus och gud vet vad.
Efter arbetslagsmötet började sen några av oss titta igenom elevutvärderingarna. Jag började med att öppna utvärderingen av min profilkurs för de elever som tar studenten. Kanske på grund av slutet-på-terminen-trötthet, överrumpling och lättnad blir jag så känslosam och rörd över alla fina kommentarer och kloka råd som står i utvärderingen att jag nästan blir rädd att kollegorna ska skicka mig till kuratorn.
Det var inte riktigt så illa som den här bloggaren skriver i ett inlägg men det var skönt att läsa där att man inte är ensam om det här med att ha lätt för att bli lite för känslosam vid opassande tillfällen.
Sen slutade dagen med det som slutligen tog knäcken på mig: jag och två andra kollegor delar en kurs i Medieproduktion med medieettorna och satte oss för att sammanställa omdömen vi gjort under våren och sätta slutgiltiga betyg. Jag tok-matade in nära på 600 omdömen i en lista i Excel på två och en halv timme.
De 600 omdömena grundar sig på att vi gjort en ambitiös (kanske för ambitiös) tolkning av nya betygssystemet så jag bara hoppas på att vi kan hitta en annan väg att göra bedömningarna nästa år. Annars tror jag att jag inte överlever när alla kurser jag har styrs av nya betygssystemet.
En snabb kalkylering ger skrämmande siffor: jag kommer att ha ca 3 kurser à 15 elever som alstrar vardera minst 15 omdömen plus 4 kurser med à 40 elever som jag delar med andra lärare vilket ger att jag ska sätta eller vara delaktig i att sätta över 3000 omdömen nästa läsår. DET ÄR JU HELT OMÖJLIGT! Jag vill nästan gråta när jag tänker på det!
Hur som helst... trycket släppte lite på vägen hem från jobbet då jag gladdes åt att passera zebror, elefanter och kameler vid Cirkus Maximum som är på samma plats som förra året. Ännu bättre kändes det när jag därefter hämtade upp en go och glad liten Filip på föris.
När vi kom hem var han så glad över ett gäng nya bilar han nyligt fått så vi var tvunga att fotografera hans tjusiga parkering av dem på soffan.
Snart är det semester gott folk!
Dagen började med arbetslagsmöte där vi drog upp ramar för de hela fem ämnes- och arbetslagsdagar som följer efter att eleverna slutat skolan. Plus nån städdag som tillkommer på det.
Dessa fem dar ska vi diskutera och i stort sett lösa planeringen av alla nya kurser och inriktningar för Estetisk och Media (nya Medieprogrammet) för hösten, gå igenom och lösa alla problem vi haft med nya betygssystemet, prata styrdokument, skollagar, frånvarohantering, elevärendehanteringsrutiner, ombyggnationer i "vårat" E-hus och gud vet vad.
Efter arbetslagsmötet började sen några av oss titta igenom elevutvärderingarna. Jag började med att öppna utvärderingen av min profilkurs för de elever som tar studenten. Kanske på grund av slutet-på-terminen-trötthet, överrumpling och lättnad blir jag så känslosam och rörd över alla fina kommentarer och kloka råd som står i utvärderingen att jag nästan blir rädd att kollegorna ska skicka mig till kuratorn.
Det var inte riktigt så illa som den här bloggaren skriver i ett inlägg men det var skönt att läsa där att man inte är ensam om det här med att ha lätt för att bli lite för känslosam vid opassande tillfällen.
Sen slutade dagen med det som slutligen tog knäcken på mig: jag och två andra kollegor delar en kurs i Medieproduktion med medieettorna och satte oss för att sammanställa omdömen vi gjort under våren och sätta slutgiltiga betyg. Jag tok-matade in nära på 600 omdömen i en lista i Excel på två och en halv timme.
De 600 omdömena grundar sig på att vi gjort en ambitiös (kanske för ambitiös) tolkning av nya betygssystemet så jag bara hoppas på att vi kan hitta en annan väg att göra bedömningarna nästa år. Annars tror jag att jag inte överlever när alla kurser jag har styrs av nya betygssystemet.
En snabb kalkylering ger skrämmande siffor: jag kommer att ha ca 3 kurser à 15 elever som alstrar vardera minst 15 omdömen plus 4 kurser med à 40 elever som jag delar med andra lärare vilket ger att jag ska sätta eller vara delaktig i att sätta över 3000 omdömen nästa läsår. DET ÄR JU HELT OMÖJLIGT! Jag vill nästan gråta när jag tänker på det!
Hur som helst... trycket släppte lite på vägen hem från jobbet då jag gladdes åt att passera zebror, elefanter och kameler vid Cirkus Maximum som är på samma plats som förra året. Ännu bättre kändes det när jag därefter hämtade upp en go och glad liten Filip på föris.
När vi kom hem var han så glad över ett gäng nya bilar han nyligt fått så vi var tvunga att fotografera hans tjusiga parkering av dem på soffan.
Snart är det semester gott folk!
Gulblå dag
Att dagen idag är svenska flaggans dag och sveriges nationaldag firade vi på följande vis:
Vi förberedde oss för utflykt till Norrmjöle och Pelle fäste svenska flaggan i grillen på bilen. Vi kände oss nästan som kungaparet där vi körde fram.
Filip och jag var dagen till ära temaklädda i gulblått.
Vid Ica Maxi stannade vi för picnic-inhandling. Där utanför stod två likadana fina Triumph's, med varsin blågul flagga.
Sen gick resten av planerna i stöpet; när vi väl kom fram till Norrmjöle havsbad så var det schweinkallt och vi var tvungna att vända. Men förberedelserna innan kändes klart kungliga!
Vi förberedde oss för utflykt till Norrmjöle och Pelle fäste svenska flaggan i grillen på bilen. Vi kände oss nästan som kungaparet där vi körde fram.
Filip och jag var dagen till ära temaklädda i gulblått.
Vid Ica Maxi stannade vi för picnic-inhandling. Där utanför stod två likadana fina Triumph's, med varsin blågul flagga.
Sen gick resten av planerna i stöpet; när vi väl kom fram till Norrmjöle havsbad så var det schweinkallt och vi var tvungna att vända. Men förberedelserna innan kändes klart kungliga!
Buzz Lightyeardocka
I Stockholm hittade jag en ny kompis åt Filip; en fantastiskt fin Buzz Lightyeardocka! Om ni inte känner till karaktären så kan jag berätta att han förekommer i Toy Story I, II och III, filmer som Filip älskar.
Speciellt förtjust är Filip i just karaktären Buzz Lightyear som är en docka som pojken Andy får på sin födelsedag och som på riktigt tror att han är astronaut och kan flyga. Med tiden inser dock Buzz att han är en leksak och hamnar i livskris som han dock återhämtar sig från redan i första filmen.
En av våra favoritscener med Buzz finns i Toy Story III. Han hamnar i den filmen i händerna på elaka leksaker och har blivit ond, och hans kamrater försöker i denna scen återställa honom till gamla snälla Buzz, men råkar istället välja "spanish mode". Jättekul :) :
I spanish mode blir han dödligt förtjust i Jessie, och tar sig en svängom med henne:
Han blir sen återställd till sitt vanliga amerikanska jag, men har kvar lite av det spanska blodet:
Dockan är helt fantastiskt fin med alla detaljer på plats. Vingar som kan fällas ut, knappar så att man kan höra hans mest kända fraser, laserpistol i ena armen, knappen på ryggen som gör att han kan slå med armen, och till och med Andys eget namn under foten, precis som på filmen. 
Av alla konstiga ställen man kan hitta en sån här docka så fick jag syn på den i fönstret på en blomsterbutik (!) i nedgången till tunnelbanan på Medborgarplatsen när vi var på hemväg efter en middag. Butiken var förstås stängd så jag skyndade mig dit nästa dag och dockan var precis så fin som jag hoppats på, och inte alltför dyr; 420 kr.
Om du är ute efter någon av dockorna ur Toy Story så kan jag säga att de knappt går att få tag på längre, varken i Sverige eller USA! Så om nån kanske vill köpa en sån docka rekommenderar jag att kontakta Medisblommor så kanske ägaren kan skicka dockan per post (om du inte bor i eller har vägarna förbi Stockholm). Observera att butiken sommarstänger vid midsommar.
Förutom Buzz hade butiken Woody, Jessie och jag tror även Bullseye (hästen) och kanske någon fler. Alla var superfina. Jag hade velat ha alla dockor, men det hade ju blivit lite dyrt. OBS! Om du ska köpa en Buzz Lightyeardocka så observera att både fanns i vit plast som den jag köpte, men även i silverfärgad plast.
Berghs slututställning 2012
På Berghs School of Communication ägnade vi nästan fyra timmar och hade nog lätt kunnat vara där fyra timmar till för att hinna gå igenom allt. Skolan imponerade med engagerade elever och personal och helgjutna projekt. Men vi skulle även hinna till Beckmans och Forsbergs samma dag så det var bara att skynda på.
På Berghs kan man läsa både heltidsutbildningar och en mängd olika korta utbildningar.
Berghs heltidsutbildningar hittar du här.
Hela listan på utbildningar, korta som långa, hittar du här.
Det fanns inte någon utställningskatalog för Berghs Grad Show 2012, utan istället hade elevgruppen som stod för och som blivit handplockade till marknadsföringen istället skapat en app där man gör en virtuell tur genom utställningen. Så allt man missat finns ju att tillgå där.
Om du vill se Berghs slututställning via appen så knappar du in berghsgradshow.com i din smartphones webläsare så blir själva webläsaren till en app.
Själva profilen till marknadsföringen av slutsutställningen föreställer 3D-former vikta i papper. Den ska typ symbolisera hur ojämna former kan pusslas ihop till nya former, trots att de ser så olika ut.
Det här är den inbjudan till vernissagen som de skickade ut, den består av just en vikt 3D-form av papper inuti en låda av plexiglas. Varje 3D-form tog en timme att vika och nånstans kring 50-60 exemplar skulle skickas ut, så alla Berghs elever hade varit engagerade i vikningen.
Inte så konstigt kanske att de var helt slutkörda.
Moa Stålnacke var elev på skolan och tillhörde marknadsföringsgruppen för Great Minds Don't Think Alike och hade massor med intressanta detaljer att berätta om kampanjarbetet. Också var halva hon från Kiruna. Bara en sån sak.
Pål Pettersson är ämnesansvarig för undervisningen i grafisk design på Berghs och han la ner mycket tid på att guida oss runt hela utställningen precis som tidigare då vi varit där. Imponerande och sympatiskt, och kanske lite listigt ut marknadsföringssynpunkt :)
Elever som läst Grafisk design på Berghs har fått jobba med valfritt projekt inför slututställningen. Frida Eklund som är grafisk designer hade jobbat med ett projekt hon skapat som heter Öppna Ögon. Projektet handlar om att motverka kvinnomisshandel i hemmen genom att uppmana till bland annat grannsamverkan. Ett projekt som på kort tid fick stor uppmärksamhet i media.
Klärobskyr är en grupp som består av tre elever som gått grafisk design och som ledsnat på minimalistiska inredningtrender. De har istället skapat expressiva tapetmönster utifrån en prisma från en kristallkrona. Inte helt olikt tapetarbeten vi gjort i min kurs i Grafisk illustration.
Objects, sound, rythm var ett grafiskt musikprojekt (!) där två elever skapat egna former som ska representera de olika tonerna i ett musikstycke. Dessa former har visat sig vara lättare och snabbare att lära sig än noter så till och med små barn kan lära sig spela på kort tid. (Dock inte viss graflärare från Umeå.)
Se exempel ur filmen här:
Sockerdricka i hela magen hette Tove Larris projekt som byggde typografiska illustrationer hon skapat utifrån små kärlekshistorier som olika människor bidragit med.
Sen kom vi till projekten med externa beställare. Cicci står här med Jenny Kallur som ingick i en grupp som jobbat med ett reklamprojekt för Diners club. Syftet med projektet var att öka folks medvetenhet om kortet samt locka fler medlemmar.
Jag och Cicci ville såklart vara med på mingelbild för Diners Club...
För att skapa uppmärksamhet kring mäklarfirman Hufvudstaden har man anlitat Berghs elever att att marknadsföra dem på ett nytt medieattraktivt vis; eleverna har utifrån detta skapat "Stockholmspulsen" som består av plattor i gatan som alstrar energi från de som går på plattorna. Energin lagras för att sen ge ström åt en konsert med Lykke Li.
För att skapa positiv uppmärksamhet kring och få fler medlemmar till rekryteringsfirman Adecco hade en grupp elever kommit upp med idén att Adecco skulle erbjuda ett stipendium till små och stora angelägenheter:
Till Stockholm Pride hade en reklamkampanj utformats som faktiskt redan omsatts i verkligheten och fanns därför uppsatt lite här och var i Stockholm då vi var där. Projektet syftar till göra reklam för Sveriges största pridefestival och för att visa på alla positiva sidor av att vara HBTQ. Kampanjen sprids bland annat på nätet via sidor som blibög.nu, blibi.nu, bliqueer.nu, blitrans.nu, blihomo.nu or bliflata.nu.
Vi fann budskapet Kids Don't Think Alike och ett jättefint rum för barn och deras föräldrar.
Nu orkar jag inte mer, detta får räcka. Kolla appen om du vill se mer!
På Berghs kan man läsa både heltidsutbildningar och en mängd olika korta utbildningar.
Berghs heltidsutbildningar hittar du här.
Hela listan på utbildningar, korta som långa, hittar du här.
Det fanns inte någon utställningskatalog för Berghs Grad Show 2012, utan istället hade elevgruppen som stod för och som blivit handplockade till marknadsföringen istället skapat en app där man gör en virtuell tur genom utställningen. Så allt man missat finns ju att tillgå där.
Om du vill se Berghs slututställning via appen så knappar du in berghsgradshow.com i din smartphones webläsare så blir själva webläsaren till en app.
Själva profilen till marknadsföringen av slutsutställningen föreställer 3D-former vikta i papper. Den ska typ symbolisera hur ojämna former kan pusslas ihop till nya former, trots att de ser så olika ut.
Det här är den inbjudan till vernissagen som de skickade ut, den består av just en vikt 3D-form av papper inuti en låda av plexiglas. Varje 3D-form tog en timme att vika och nånstans kring 50-60 exemplar skulle skickas ut, så alla Berghs elever hade varit engagerade i vikningen.
Inte så konstigt kanske att de var helt slutkörda.
Moa Stålnacke var elev på skolan och tillhörde marknadsföringsgruppen för Great Minds Don't Think Alike och hade massor med intressanta detaljer att berätta om kampanjarbetet. Också var halva hon från Kiruna. Bara en sån sak.
Pål Pettersson är ämnesansvarig för undervisningen i grafisk design på Berghs och han la ner mycket tid på att guida oss runt hela utställningen precis som tidigare då vi varit där. Imponerande och sympatiskt, och kanske lite listigt ut marknadsföringssynpunkt :)
Elever som läst Grafisk design på Berghs har fått jobba med valfritt projekt inför slututställningen. Frida Eklund som är grafisk designer hade jobbat med ett projekt hon skapat som heter Öppna Ögon. Projektet handlar om att motverka kvinnomisshandel i hemmen genom att uppmana till bland annat grannsamverkan. Ett projekt som på kort tid fick stor uppmärksamhet i media.
Klärobskyr är en grupp som består av tre elever som gått grafisk design och som ledsnat på minimalistiska inredningtrender. De har istället skapat expressiva tapetmönster utifrån en prisma från en kristallkrona. Inte helt olikt tapetarbeten vi gjort i min kurs i Grafisk illustration.
Objects, sound, rythm var ett grafiskt musikprojekt (!) där två elever skapat egna former som ska representera de olika tonerna i ett musikstycke. Dessa former har visat sig vara lättare och snabbare att lära sig än noter så till och med små barn kan lära sig spela på kort tid. (Dock inte viss graflärare från Umeå.)
Se exempel ur filmen här:
Sockerdricka i hela magen hette Tove Larris projekt som byggde typografiska illustrationer hon skapat utifrån små kärlekshistorier som olika människor bidragit med.
Sen kom vi till projekten med externa beställare. Cicci står här med Jenny Kallur som ingick i en grupp som jobbat med ett reklamprojekt för Diners club. Syftet med projektet var att öka folks medvetenhet om kortet samt locka fler medlemmar.
Jag och Cicci ville såklart vara med på mingelbild för Diners Club...
För att skapa uppmärksamhet kring mäklarfirman Hufvudstaden har man anlitat Berghs elever att att marknadsföra dem på ett nytt medieattraktivt vis; eleverna har utifrån detta skapat "Stockholmspulsen" som består av plattor i gatan som alstrar energi från de som går på plattorna. Energin lagras för att sen ge ström åt en konsert med Lykke Li.
För att skapa positiv uppmärksamhet kring och få fler medlemmar till rekryteringsfirman Adecco hade en grupp elever kommit upp med idén att Adecco skulle erbjuda ett stipendium till små och stora angelägenheter:
Till Stockholm Pride hade en reklamkampanj utformats som faktiskt redan omsatts i verkligheten och fanns därför uppsatt lite här och var i Stockholm då vi var där. Projektet syftar till göra reklam för Sveriges största pridefestival och för att visa på alla positiva sidor av att vara HBTQ. Kampanjen sprids bland annat på nätet via sidor som blibög.nu, blibi.nu, bliqueer.nu, blitrans.nu, blihomo.nu or bliflata.nu.
Vi fann budskapet Kids Don't Think Alike och ett jättefint rum för barn och deras föräldrar.
Nu orkar jag inte mer, detta får räcka. Kolla appen om du vill se mer!
Beckmans slututställning 2012
Jag fortsätter visa bilder från min dokumentation av slututställningarna som jag och några från arbetslaget besökte i Stockholm för en dryg veckan sen.
Nu har jag kommit fram till Beckmans designhögskola. Det är en privat skola som erbjuder tre långa utbildningar inom Form, Mode eller Visuell kommunikation, ettåriga kvällskurser med samma teman samt även en akademidel där de erbjuder föreläsningar, korta kurser och skräddarsydda lösningar för t.ex. redan yrkesverksamma som vill uppdatera sig.
På Beckmans hemsida kan man se Beckmans studentportfolios.
Cap&Design har också besökt utställningen och skriver om det i artikeln Gott och blandat på Beckmans om du vill läsa mer.
Här är några av mina bilder:
Sara Carlebergs har satt bilder till hennes blinda pappas ljudinspelningar från hela hennes uppväxt. Det var väldigt vemodigt att se bilderna av de tomma rummen till ljudet av livliga barnskratt och lekar, så lättrörd som jag är klarade jag bara av att sitta en liten stund och lyssna.
Det hade varit vernissagefest kvällen innan, så det var fler blommor än elever på utställningen.
Magdalena Piehls största idol är Radioheads sångare Thom Yorke. Hon ville hitta ett annorlunda sätt att nå fram till honom med en hälsning, och hoppas nu på att få en hälsning tillbaka.
Se hela hennes hälsning i filmen här:
Carl Rapp har lekt med photoshopverktyg omsatta i verkliga objekt. Som här i form av en rödtonad ruta mitt i naturen till exempel.
På övervåningen visades delar av kollektioner från Beckmans modelinje.
Smack my kitsch up
Nu har jag kommit fram till Beckmans designhögskola. Det är en privat skola som erbjuder tre långa utbildningar inom Form, Mode eller Visuell kommunikation, ettåriga kvällskurser med samma teman samt även en akademidel där de erbjuder föreläsningar, korta kurser och skräddarsydda lösningar för t.ex. redan yrkesverksamma som vill uppdatera sig.
På Beckmans hemsida kan man se Beckmans studentportfolios.
Cap&Design har också besökt utställningen och skriver om det i artikeln Gott och blandat på Beckmans om du vill läsa mer.
Här är några av mina bilder:
Sara Carlebergs har satt bilder till hennes blinda pappas ljudinspelningar från hela hennes uppväxt. Det var väldigt vemodigt att se bilderna av de tomma rummen till ljudet av livliga barnskratt och lekar, så lättrörd som jag är klarade jag bara av att sitta en liten stund och lyssna.
Det hade varit vernissagefest kvällen innan, så det var fler blommor än elever på utställningen.
Magdalena Piehls största idol är Radioheads sångare Thom Yorke. Hon ville hitta ett annorlunda sätt att nå fram till honom med en hälsning, och hoppas nu på att få en hälsning tillbaka.
Se hela hennes hälsning i filmen här:
Carl Rapp har lekt med photoshopverktyg omsatta i verkliga objekt. Som här i form av en rödtonad ruta mitt i naturen till exempel.
På övervåningen visades delar av kollektioner från Beckmans modelinje.
Smack my kitsch up
Jag spökar!
Bara en liten bildparentes så här på söndagskvällen; jag håller på att redigera bilder på kläder jag ska sälja på Tradera, och la just märke till en spooky sak i ett foto på mig i ett par blommiga byxor.
Förutom att man kan uppleva det som skrämmande att se mig i ett par blommiga byxor, kan ni se något annat?
Jag lämnar ingen skugga ovanför midjan. Enbart byxorna lämnar skugga. Huuuua!
Förutom att man kan uppleva det som skrämmande att se mig i ett par blommiga byxor, kan ni se något annat?
Jag lämnar ingen skugga ovanför midjan. Enbart byxorna lämnar skugga. Huuuua!
Makode Linde i retrospektiv
Kollegan Cicci har redan hunnit blogga på MammaMedia om Makode Linde och hans retrospektiv på GJK Showroom som är en ny gallerilokal som hör till Galleri Kleerup, så för er som följer båda våras bloggar blir det ju liksom ett lite likt inlägg det här.
I alla fall likt i bildinnehåll, men eftersom Cicci skriver så mycket bättre än vad jag kan om Makode Linde och konstens roll, så tycker jag verkligen ni ska läsa hennes inlägg.
Besök gärna Makode Lindes egen sida:
MakodeLinde.com
Läs gärna Sveriges Radios Kulturnytts rescension av utställningen:
Makode Lindes rasism für alle och här är ett citat ur den recensionen:
"I ett hörn av galleriet står en skurhink, med en mopp lutad mot väggen. Moppen är gjord av mörkbruna dreadlocks, i äkta människohår.
– Folk reagerar väldigt olika på den där, berättar Makode Linde för mig. De flesta tycker den är lustig, men en tjej började gråta för att hon tänkte på sin mamma, som trots högskoleexamen inte kunnat få något annat än städjobb sedan hon kom till Sverige."
Här är mina bilder från utställningen: 
Sen kom ju faktiskt Makode Linde in på utställningen när vi var där, och jag hann fånga denna bild på honom i all hast, men jag fegade på att fråga om jag fick fotografera honom mer ordentligt. Men Cicci tog jättefina bilder på honom.
