Bildkälla: Flickr/Flippage

Såg ni dokumentären om Hotel Chelsea från 2001 som visades på tv för några kvällar sedan? Synd för den som missat den, för den var fantastiskt bra. Dokumentären finns inte på SVT Play men jag har hittat några minuter av den på Youtube som kan vara värda att se, jag har klippet inbäddat och länkat längst ned i inlägget.

Hotel Chelsea såldes till en byggpamp 2011 och är nu stängt på obestämd tid. Många är rädd att det ska bli slutet på hotellets bohemiska profil. I Living with legends, Hotel Chelsea blogg skriver man bland annat om detta.

För den som inte känner till hotellet, så är det ett legendariskt hotell som har varit ett slags koncentrat av västvärldens konstnärliga dekadens.
Arthur C. Clarke skrev 2001: A Space Odyssey där, Nancy Spungen, flickvän till Sid Vicious i Sex Pistols hittades knivhuggen till döds där osv. Andra som hållit till där kortare eller längre tider är bland annat Bob Dylan, Janis Joplin, Jimi Hendrix, Patti Smith, Edith Piaf, Andy Warhol, Salvador Dali, Willem de Koonig och många många fler. Många filmer och musikvideos har också filmats där, bland annat Chelsea Girls av Andy Warhol. 


Bildkälla: Flickr/RecoilRick


Bildkälla: Flickr/ElvertBarnes


Det här är mina egna bilder från lobbyn på Hotel Chelsea när jag tittade in där 2005. De höll på att renovera fasaden då så det gick inte att få så bra bilder på exteriören eftersom det var byggställningar i vägen.

Igår var det tulpanens dag, vilket jag missade, men jag missade inte kolhydratens dag idag som jag själv utnämnt den.

Utnämningen beror på att jag har spisat en stor mängd kolhydrater just idag; det har varit allt från limpmackor och risgrynsgröt till kanelbulle och blöta (en del kallar blöta för dopp-i-grytan). Ja, förutom några skivor ost och skinka så tror jag att jag i princip bara ätit kolhydrater, och socker, hela dagen.

Jag försöker på detta ologiska vis ladda för en LCHF-diet, genom att överdosera kolhydrater för att klara av att säga good bye för en tid framöver. Låter inte direkt lovande, jag vet. Men det är alltid övergången som är svårast. Och av alla dieter eller kostomställningar jag provat så är LCHF (eller Atkinsdieten som är en variant) den jag mått absolut bäst utav.

Jag har också försökt ladda genom att bland annat läsa inlägg där jag känner igen mig, som den om kolhydratfylla på bloggen Min mamma, och samma bloggare som skrivit väldigt bra om sitt sockerberoende, också har jag kollat in lite hos Kostdoktorn. Kostdoktorns blogg är extremt tråkig, men denna video var ändå lite peppande.

Så om ni plötsligt en dag märker att jag säger nej tack till morötter och frukt och ja tack till feta stekar och bernaisesås så vet ni att jag börjat banta.


Jag tyar icke mer.

Jag har kollat röda mattan-bilderna från ELLE-galan igår kväll vilket var lite kul, även om de flesta var räddhågat svartklädda eller svart-och-vitklädda, och många män något underklädda. Trots detta har jag valt ut några bildexempel och ger mig på en bäst- och sämstklädda-lista, à la besserwisser.

Eftersom personerna i vissa bilder kan vara väldigt olika klädd, den ena stilig och den andra närmare det motsatta, så har jag mest valt bilder där helheten ger antingen ett bra eller dålig uttryck.

Här kan du hitta bilderna från ELLE-galan;
Röda mattan på ELLE-galan del 1, del 2 och del 3.

Här är min lista, utan inbördes rangordning. Skriv gärna och tyck något annat!:

SÄMST KLÄDDA 

Marita Jemdahl och Kristina Brusvall från ELLE. Många var klädda i svart på ELLE-galan, vilket antingen kan vara som ett fantasilöst safe-card, eller själva essensen av stil. Här tycker jag att det är det förstnämnda. Och ungefär så här har jag sett ut själv otaliga gånger.	Hanna och Ellen Lindblad. Här är det svarta upphottat. Jag älskar slampighet och dekadens, men inte som här när det sitter illa och utan bra proportioner.
Frida Fahrman, Rebecca Simonssen, Marie Serneholt. Här är några som vågat, men inte vunnit. Rebecca fegar med skorna och går inte fullt ut vad gäller Gaga-glamouren. De ser ut som glamourösa tanter i 20-årsåldern.	Efva Attling, glansigt övermatchad i finaste Ellos-styling.
Camilla Thulin till höger med vän. Miljötänkande och återbruk i all ära, men här börjar det se ut som maskerad.	Andreas Lundstedt, Cecilia Blankens och Niklas Hogner.  Jag fattar inte klänningen, det blir för trashigt och formlöst speciellt mot Andreas blanka schlagerkostym.

Alex och Amanda Schulman. Svart när det är som snyggast, speciellt i hennes klänning med stilrena långa drag.	Danne, Bleckan och Felix den lycklige från Salong Betong. Dessa tre herrar skulle kanske inte imponerat så mycket var och en för sig, men tillsammans ger det större impact med den slick:a siluetten på både kostym och i frisyrer.
Marina Kereklidou och Michael Elmenbäck. Han är lätt nedklädd och fegar en aning men kontrasterar fint mot hennes stilrena retroelegans som höjer helhetsintrycket.	Nicole och Andreas Wilson. Ett annat stiligt par med fin siluett på hennes försiktigt men fint färgblandade klädsel och en lite modig fluga till hans gråa.
Ingela Klemetz Farago, Hermine Covet Ohlén och Peter Farago. Ingela till vänster är slående stilig och modig och vann också hederspris för det, helhetsintrycket dras dock ned något av de stilia men svartfega kamraterna.	Lisa Corneliusson, chefredaktör på Rodeo.net i stilig skarp city-chic siluett med håret innanför kragen.
Carolina Gynning och Alexander Lydecker. Här är det Hollywoodnivå på Carolina; styling och klänning sitter sitter som en smäck, trots gravidmage. Tyvärr är mannen visserligen stilig men som många andra lite nedklädd.	Elin Lanto. Denna når också upp på Hollywoodnivå, om än med lite glåmig hårstyling.