Påsk i stugan del 2/3

 
Här kommer del 2 av påskfirandet / påskstädandet i stugan och jag har kommit till påskafton. Vi bestämde att vi skulle börja fira från ungefär halv tre på eftermiddagen men att det skulle vara jobb fram tills dess.
 
Jag hann inte med så mycket mer jobb än att skura av förstutrappen, fixa med maten senare och bortdiskningen, för jag hade bestämt en upptäcktsfärd med det här gullet. Vilken tur för mig :-)
 
Fint väder hade vi denna dag igen även om vindarna var en gnutta isiga.
 
Det här är förresten påskriset som jag återanvänt varje påsk i stugan. Nu hade det stått i den dammiga delen av båthuset/garaget sedan förra påsk så det hade blivit fullt i spindelnät och fick inte bo inomhus detta sista år.
 
Filip klädde sig ordentligt för promenaden; zombiebyxor, ögonlapp, laservapen och förstoringsglasburk. Jag lyckades förhandla bort det mesta av attiraljerna som skulle kunna innebära problem på promenaden :-)
 
Promenaden blev betydligt längre än jag egentligen tänkt, men det var för att vi råkade hitta en stig jag sökt efter tidigare och den var lite längre än väntat.
 
Vi var tvungna hitta på hiskeliga historier om varelser i skogen för att Filip inte skulle krokna.
 
Det här var ett av alla monsterskelett som pekar med ett krokigt finger...huuuu!
 
Tillslut kom vi till en bäck vi kände igen sedan tidigare, då var vi i princip framme vid havet igen.
 
Där valstenen ligger. Visst syns det att det är Kakelot?!
 
Filip hojtade åt mig att jag skulle gå hem för han ville ta sig hem på egen hand.
 
Det vågade jag ju inte förstås, vi var ju vid havet och allt, så jag gick och gömde mig bakom en sten haha... Han är ju fortfarande rätt så lättlurad så han trodde ju att jag gått hem och och då gick han ner från valstenen och började gå hemåt... och blev sen jättesur när han fick syn på mig och insåg att jag inte alls gått hem före honom! Jag fick be om ursäkt... :-) 
 
Lite senare var det äntligen dags för Påskaftonsfirande. Tog fram finaste ljusstakarna och alldeles för klumpiga ljus. Men det fick gå ändå. Filip stod för det vackraste; två små vårblommor (jag var förlåten vid det här laget). 
 
 Sen åt vi och mådde gott resten av aftonen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0