Vi kom på den lysande idén igår att vi skulle åka till Pelles mamma/Filips farmor Karin i Norsjö idag. Det är ungefär 18 mil dit men det kändes inte så långt en sån här fin dag och det blev en jättelyckad utflykt. Liksom en liten glimt av den försvinnande sommaren och en tidig höst.

När vi ändå var där så kom Pelle på att eftersom det var så fint väder kunde vi ta en kortare utflykt till Mensträsk där de hyrt stuga när Pelle var barn. Vid det lilla stugområdet som tillhör Boliden finns både ett gammalt gruvhål/gruvschakt där de brutit efter guld och där passerar också det som varit världens längsta linbana mellan 1943-1987. Det är fortfarande världens längsta linbana för persontrafik och har hela tiden varit världens högsta.


Karin tog emot oss med go-fika.


Vi fikade och målade i målarbok en stund. Karin, Filip och jag.  


Pelle och Filip plingar på en xylofon. Snart var det slutlekt och vi drog till Mensträsk.


Filip fick spring i benen när vi kom fram till stugområdet vid Mensträsk, så han tog några rundor fram och tillbaka.


Fram och tillbaka...


...fram och tillbaka...


...och iväg igen.


Fin bild på far och son va!


I den här stugan och precis innanför det synliga fönstret med utsikt över själva sjön hade Pelle delat rum med en kusin.


Det har byggts till en del på udden där stugorna ligger sedan Pelle och Karin var där, både ett par stugor till och en brygganläggning med flera stora badtunnor. Här en flytbrygga som inte riktigt ville flyta.




Inne i denna byggnad finns en nedgång till gruvan. Där finns även Laven - Krogen i skogen, en bokningsbar restaurang där stugområdet fungerar som konferensanläggning.



Pelle visar var han och kusinen brukade ta sig in här för att kolla gruvschaktet.



Spännstationen för linbanan som är till för att hålla vajrarna för linbanan spända.