Halva grannkvarteret brann upp!

I måndags eftermiddag, 2/1, kom jag med Filip och kattungarna hem från vårat nyårsfirande i Piteå hos min mor o far. 
Vid niotiden på kvällen ser jag plötsligt en Facebookuppdatering från Västerbottenskuriren (VK) om att det börjat brinna i kvarteret bredvid mitt!!  Branden hade börjat i ett gammalt fint gårdshus till vackra Ringstrandska villan (som även kallas Druidgården) ungefär två timmar tidigare.
 
Slängde på mig jackan och sprang ut till andra förvånade grannar och förbipasserande, och då såg det ut så här: 
 
 
 
 
 
Just då såg det inte så farligt ut, även om det var flera brandbilar där men det rykte liksom bara. Dessutom kunde vi läsa på VK att de använde någon slags dimmsläckare så en granne menade på att det nog var en del av den röken vi såg. 
Efter en halvtimme ute gick jag in, men en timme senare när jag gick in på VK så stod det att hela taket var övertänt på den långa nya byggnaden där Vattenfall har sina kontor! 
Ut igen... och vilken surrealistisk känsla det var att se detta mellan husen när jag kom ut på gården!!...:
 
 
Det är också vyn över "min" innergård som VK valde att ha på förstasidan i tidningen dagen efter:
 
 
Reportrar fångar in ett par stycken som räddat lite grejer från ett av kontoren.
 
Elden var riktigt aggressiv, det sköt även ut "eldskott" som var lite som fyrverkerier, så vi stod inte länge där ute innan poliserna skickade iväg oss. Tillslut hade de avspärrat vårat och de närmsta kvarteren. Vi fick inte vara ute. 
 
Dagen efter hade de fått bukt på elden, de hade haft en grävskopa där under natten för att riva taket så att elden inte skulle sprida sig till nästa hus, och de höll på med eftersläckningsarbete:
 
 
Jag är så glad att det inte började brinna i några bostäder och glad över att vi inte behövde evakuera. Det var riktigt läskigt där ett tag.
 
Det har varit lite svårt att få något vettigt gjort då det här med branden snurrat i huvudet. Men idag ska jag iväg och göra lite ärenden och be polisen släppa mig genom det avspärrningar som fortfarande finns kvar. 

Kattungarna och sakerna

Klart man ska vara i blomkrukorna och dräpa blommorna. Varför är de annars där?
Och vaser, "bla bla bla sköra"..??! Något som står ivägen när vi ska fram säger vi! 
 
Suddig och nyfiken. 
 
Suck. <3
 
Nisse och Lucia fyller förresten 15 veckor idag! 

Senaste veckorna

Hej! Det var länge sedan! Livet har varit fullt av jobb och nya familjemedlemmar också har det varit för mörkt för att få till några intressanta bloggbilder. Ni som följer mig på Instagram (@anitabjohansson) har ju hyfsad koll på läget men nu kör vi en uppdatering av läget här i bloggen också.
 
Först detta: 
 
Filip (och jag) har länge velat ha husdjur. Jag har sagt typ att någon gång ska vi skaffa ett djur, jag lovar. Sen har det växt fram till "När du fyller 10 år är det lagom att skaffa husdjur, så att du är stor nog att hjälpa till" och jag har googlat allt från kaniner, marsvin, undulater, katter (= djur som klarar sig hemma ensamma många timmar i rad). Tillslut har det börjat landa på att katter nog vore det bästa. Och när Filips pappa, som själv haft katt, sa att det väl var bättre skaffa nu när han är liten och tycker det är extra roligt än att vänta, så blev det utslagskommentaren till att ta det här med kattköp skulle göras nu meddetsamma.
 
I augusti (ungefär) började jag därför alltmer aktivt leta efter kattungar (två skulle vi ha, det rådde Djurskyddet i Umeå oss till, så att de har sällskap av varandra) vilket inte var det lättaste då jag ändå hade lite grundkrav på utseendet och att det inte skulle vara dyra raskatter. Och att det skulle vara två syskon. 
 
TILL SLUT, i oktober när jag började ha ögonen öppna för katter från andra områden än Umeånejden så låg det ute några bilder på ett gäng rufsiga kattungar utanför Härnösand. Två av de svarta i kullen ville jag ha!
 
Den 8:de oktober for jag och Filip och tittade på de då 7 veckor små kattungarna. I vänster bild syns fina hunden Jeppe och kattungarnas fina men skygga mamma Tussan. 
 
Den 12:e november var det så äntligen dags att hämta hem kattungarna och jag åkte själv och hämtade dem: 
 
Kattungarna, som nu fått namnen Nisse och Lucia av Filip, var FULLSTÄNDIGT skräckslagna i sitt nya hem och låg och tryckte bakom en byrå i min hall i timmar! Usch vad hemsk jag kände mig! De tokjamade sedan gällt hela första natten också, ropade på sin mamma :-(((( Några dagar senare såg det som tur är mer ut som i bilden till höger - betydligt mer kelsugna som tur var. 
 
Bara efter typ 4-5 dagar såg det ut så här när jag låg i soffan och kollade på tv. :-)
 
Och att få tigga vid matbordet var en del av sakerna som bröt isen rejält ;-)
De är himla svåra att skilja åt, kunde inte göra det de första dagarna om jag inte vände dem upp och ner och kollade könet, fast de var ju så rädda så man ville ju inte härja med dem så mycket. Men så småningom upptäckte jag att Lucia har ett par vita hårstrån i nacken så det är en bra hjälp.
 
Dammig kattunge <3
 
Sen en annan grej: 
Dygnet den 8-9 november då världen var skakad över att Donald Trump blivit vald till USA:s president var jag mest skakad och upprörd över att... 
 
...sonen gått från sitt nästan ständiga 70-talsfluff...
 
...till vass tuppkam!
  
Jag hade varit sen i vändningarna och inte haft tid att klippa honom så Filips pappa hade tagit honom till frisören och då hade Filip valt denna frisyr ur en tidning. Sonen är supernöjd men hans tråkiga mamma hoppas nog på att han snart ska vilja vara långhårig igen :-)
 
Den 16:de november fyllde Filip 8 år och eftersom han fått två rädda kattungar som födelsedagspresent så hade vi bara ett litet födelsedagsfirande hos mig (men ett större hos pappan). Filips kompis V, som gillar mobiler jättemycket :-) , var den enda som fick komma. 
 
Det var det. Nu lackar det mot jul och jag ska åka och göra ärenden innan jag hämtar Filip hos hans pappa senare i eftermiddag. 
 
 

TBT Stockholm våren 2012

 
Idag kör jag en TBT med bilder från en resa till Stockholm som jag gjorde i maj 2012. Imorgon åker jag nämligen till Stockholm, på egen hand! Och det är en ren nöjesresa faktiskt, jag ska på en höstfest på lördagen som kompisar anordnat. De har till och med hyrt in en "riktig" artist - Kristian Anttila - som ska spela och vi ska vara i en nattklubbslokal på Fridhemsplan om jag inte minns fel. 
 
Det är länge sedan jag hängde i Stockholm nu. Brukar åka dit varje år men nu tror jag det är två år sen sist. Jag har ju varit utarbetad och stressade så jag har inte orkat med några weekendtrippar helt enkelt. Så det bådar ju gott och tyder på bättre hälsa tänker jag att jag faktiskt lyckats boka in det här. 
 
Jag planerar att promenera runt och njuta av miljöerna. Kanske gå på något museum/konsthall. Titta på folk är typ det roligaste. 
 
Det här är ju en bild från maj månad 2012 så det lär ju inte se ut så här i Stockholm nu, men tänk er denna miljö men med gula och rödgula blad istället för skära och lysgröna... så borde det väl se ut där nere just nu tänker jag?! 
 
Då, den gången 2012 när jag var till Stockholm med jobbet, hade jag hittat VÄRLDENS bästa leksak att köpa hem till Filip (då fyra år gammal) - en Buzz Lightyeardocka som kunde blinka och prata. Fantastisk helt enkelt. Nu fyller han ju snart åtta år så han börjat förlora intresset för rena leksaker så jag behöver inte tänka på att överträffa detta. 

Sensommarpyssel

 
Jag vägrar nämna h-ordet, ni vet årstiden som börjar på h, så jag väljer att kalla det jag gjort idag för sensommarpyssel :-) 
I veckan fick jag en reklamtidning från Blomsterlandet som hade flera fina billiga erbjudanden som gjorde mig pepp på att fösöka få lite mer sensommarombonat. Där köpte jag bland annat det här växtarrangemanget (för bara ca 130 kr!) som syns i bilden ovan. Egentligen var det tänkt för att ha utomhus, men när jag kom hem så tyckte jag det var så fint så det fick hamna på köksbordet istället. Tre prydnadspumpor blev det också som ni ser. 
 
Jag putsade även av trädgårdsmöblerna och tog fram ljuslyktorna som lämpar sig bättre för den här tiden på året än de pastellfärgade jag brukar ha.
 
Sen har jag städat också, och håller på att tvätta, men framförallt njuter jag just nu med en massa tända ljus och The Walking Dead. Så himla skönt! 
Hoppas ni också har en bra söndagskväll :-)

Sommarvärme och minigolf

Efter att ha funderat en hel del på vad vi skulle göra igår så kom jag på det; vi kunde ju spela minigolf! Filip har aldrig spelat så det var ju något nytt för honom dessutom.

Trots att jag är urdålig på minigolf sa jag sturskt till honom att han kunde få handikapp vid poängräkningen. Så vi bestämde att vi skulle halvera hans poäng eftersom jag räknade med att klara banan med mycket färre slag.
Well well... Hur gick det då kanske ni undrar? Jo vid poängräkningen visade det sig att jag fick 31 och han 15 (efter att ha halverat slagen han gjorde vid varje bana) så hade vi räknat på samma sätt så skulle vi legat lika! Haha!
Vi körde förresten inte alla banor utan bara nåra stycken.

Här klarar Filip en bana på två slag. Undra på att han ser så nöjd ut! Han fick en hole-in-one vid en annan bana också.
Efter minigolfen blev det glass och besök i lekparken som ligger i Hedlundadungen vid minigolfbanan. Där fanns fina blommor och tjusiga höga träd. Och en fin kille förstås. :-)
 

Grönska

Här är det fredagsmys i soffan. Jag bloggar (uppenbarligen), ser Idol på TV4 play och Filip kollar gameplays om Minecraft. 

Jag har tänkt vi ska åka på nån utflykt imorrn innan F ska till sin pappa men Mickelbo Gård (pyttedjurpark på lantgård) var tillfälligt stängd och Strutsfarmen ligger lite långt bort. Får se vad det blir. 
Vad hittar ni på?

Här är en del bilder jag tog med mobilen i Vänortsparken i Umeå förra helgen. Fint väder och vacker grönska precis som idag även om det börjar bli lite höstigt gulbrunt i kanterna på sina håll.
 
 

Sensommarsol

 
Det var en fantastisk solnedgångshimmel dagen efter att jag började jobba (jag började den 15/8) så när jag kom hem sprang jag in efter kameran och tog några bilder.
Jag redigerade bilderna först några dagar senare så det var lite svårt att få till färgerna, hade svårt minnas färgskalan. Det jag mindes var att när man zoomade in de mest färgstarka nederdelen av molnen så tänkte jag att om man skulle vända vissa av bilderna upp och ned skulle det se ut som ett eldfärgat ökenlandskap.
 
Vad säger ni? Ser det ut som ett eldfärgat ökenlandskap eller en Umeåhimmel upp och ned? :-)
 
Himlen speglades i ett av grannbyggnadernas fönster.  
 
Tornspiran på Umeå stads kyrka. 
 
Och till sist min uteplats i solnedgångsrosa ljus. 
 
För övrigt har jobbstarten varit en blandning av sött och salt som vanligt. En del ångest och oro över de nya kurser jag fått och ovissheten omkring dem som ger en del pirr. Det positiva har varit att fått träffa fina ettor som jag är mentor över tillsammans med kollegan Ludvig, att min undervisningsplan för året är mycket luftigare än tidigare vilket gör att det ser hoppfullt ut med att jag ska klara läsåret trots min "musarm" och värk.
Idag kände jag till och med lätt eufori när jag for från jobbet då jag äntligen lyckats samla tankar och planeringar kring de kurser jag varit orolig för. Fint väder har det varit igår och idag också - riktig sommarvärme med sol vilket är kul eftersom det annars känns lite för-höstigt. 
 
 

Western farm och Lundagårds kyrkogård

Här kommer lite fler bilder från Norrbottenstrippen som jag och Filip gjorde mellan 2-9 augusti: 
 
Efter stugnatten i Gunnarsdjupträsk drog jag med dessa till Western farm i Boden. Filips kusin Kalle syns i ansiktet på den liggande mannen, Filip i mannen till höger och min mor Haldis i kvinnans ansikte :-)
 
Filip fick chans att bära sina coola cowboykläder igen. Denna gång med lite mer passande skor till - svarta boots istället för illgröna croqs :-). Besökarna på den mindre Western farm i Boden var inte riktigt lika engagerade i att klä ut sig som de på High Chaparall så han utmärkte sig med sina fina kläder och fick höra att han var bäst klädd av en snäll kvinna :-). Jag lägger inte in nåra fler westernbilder för ni fick så många sådana efter att vi varit på High Chaparall tidigare i somras tänker jag. 
 
 
När vi varit på Western Farm tills det stängde åkte vi för att titta till min fars grav som finns i Lundagårds kyrkogård inne i Boden. Där möttes vi av de här nästan självlysande blommorna i en rabatt. 
 
 
En del av blommorna var så röda att kameran fick problem med att avbilda dem.  
 
Köpman Stig Blomkvist står det på på graven. Född 26/3 1935 och död 26/8 1970. 35 år gammal blev han och han dog i en form av magcancer. Jag föddes 3/2 1970 så jag var bara bebis och har inget minne utav honom men har typ haft cancerskräck hela mitt liv (som många andra). 
 
En gullig men krackelerad fågel sitter på stenkanten. 
 
Plötsligt en ekorre som inte var särskilt blyg även om den tar till flykten här när jag fotograferar.  
 
Upp i det trädet for den!
 
 
Mumsar på en kotte. 
 
Alla blev utsatta för fotografering när vi tittade runt på kyrkogården. 
 
Vi blev kvar längre än väntat för det var så fint. Kalle och Filip verkar vara lite extra nyfikna här. 
 
Sen drog vi till Luleå och lämnade av Kalle där, och resten av oss for till mors och fars lägenhet i Piteå för att pusta ut.  
 

En vecka i Norrbotten

Förra tisdagen, alltså den 2:a augusti, åkte jag och Filip upp till mina föräldrar i Piteå. Vi blev kvar en hel vecka och blev totalt bortskämda av släkten. Vi hälsade på hos båda mina bröder och bjöds på lyxiga middagar och övernattning både i obygden i Gunnarsdjupträsk och i "storstan" Luleå. Vi var även på Western Farm i Boden, tittade till min pappas grav, var på Teknikens hus, och vilade sen rätt utmattade av allt flängande ut hos mina föräldrar i Piteå innan vi tillslut åkte hem igen till Umeå.
 
Jag börjar med lite bilder från stugan i Gunnarsdjupträsk:
 
 
Den här killen var glad över att få hänga med sin kusin Kalle ett par dagar. 
 
I den här fina sovstugan sov jag, Filip och min mamma när vi var och hälsade på hos min bror Dan med familj i Gunnarsdjupträsk. 
 
Var tvungen ägna lite tid åt sensommarblomstren som kantade stugan. 
 
Vi fick en tokgod grillad middag. 
 
Såg en vackra solnedgångsfärger senare på kvällen. 
 
 
 Nästa dag drog vi vidare mot Western farm i Boden. 
 

En stund i Klubbis

 
Klubbis = Klubbviken, alltså det ställe mina föräldrar har sin stuga. Vi var och tittade till stället efter utflykten till Swensbylijda. 
 
Mina föräldrar har fått hjälp att bygga upp en rejäl ramp så att det ska vara lättare för min mamma att få upp min styvfar på altanen. 
 
Ljugarbänken.
 
Den så kallade "sovstugan", vilket snarare är en gäststuga eftersom man kan sova på loftet i huvudstugan också.
 
Tänk att den stått där så länge att det vuxit lav på den!
 
Mamma ville jag skulle ta med nåt från stugan och jag fick ta den här tavlan med mig. Jag har trott det var min mamma som ramat in bilden men det visade sig vara min styvpappas först fru. Både hon och min biologiska far dog i cancer när de var unga. 
Jag har alltid tyckt att flickan ser ut lite som jag såg ut som barn, och liksom essensen av hur jag villle se ut med volangklänning i rosa, lockar och klackeskor törstande som jag var efter prinsesskläder i mina unisexkläder och 70-talsmanchesters :-). Det är speciellt frisyren och hårfärgen som gör bilden lite lik mig, inte så mycket det docksöta :-) 

Med mor och far till Swensbylijda

 
Föregående helg så var jag uppe i Piteå och hälsade på hos mina föräldrar. Huvudanledningen till att jag åkte upp var egentligen att jag var bjuden på bröllopet mellan min kusin Maria och hennes Nicklas på lördagen den 18:de juni. Och vilket bröllop det var! Så fint. Jag hoppas jag kan visa lite bilder sen när jag frågat brudparet om lov. 
 
Det jag tänkte visa lite bilder från nu är en utflykt jag gjorde med mina föräldrar ett par dagar efter bröllopet, på måndagen närmare bestämt. Vi åkte runt på lite olika ställen men huvudmålet var Swensbylijda, ett hembygdsområde i gammal stil som ligger i Svensbyn utanför Piteå. 
 
Det här blev min favorit på hembygdsområdet; ett jättefint gammeldags inrett cafè. 
 
Perfekt inredd cafévrå där till och med radiogrammofonen spelade tidsenlig musik, som om tiden stått stilla i hundra år. 
 
Klart vi skulle börja där med att fika! Min styvfar Eskil väntar tålmodigt på thè och smörgås. 
 
Och mamma visar upp en snygg kudde så avslappnat hon kan. 
 
:-D
 
Det fanns ett större rum på caféet också, det såg ut så här. 
 
Med pelargoner i fönstret och svenska flaggan på borden. 
 
På en vägg fanns några bilder på brudpar från förr i tiden. Gerda och Viktor Larsson var vackra som filmstjärnor. Jag tycker att han ser ut som den här brittiske skådepelaren!
 
Vi gick ut och tittade runt på området också så gott det gick med fadern i rullstol. 
 
De har byggt upp ett gårdsläge som det såg ut för länge sen med ditflyttade gamla byggnader. Det här var bostadshuset. 
 
Jag tittade in och runt som hastigast. 
 
Inne i en redskapsbod.
 
En liten forsande å rann förbi. 
 
Det började duggregna strax efter jag fotograferat de här blommorna så snart var vi inne i bilen och på väg igen. 
 

Första skolavslutningen

 
På måndagen hade Filip sin första riktiga skolavslutning eftersom han slutade i årskurs 1. Barnen sjöng vackert bland annat om att sitta på ett berg och se solen gå upp. 
 
Sen samlades vi i klassrummet och barnen hade fått tygtulpaner av klassföräldrarna också hade vi knytisfika med alla barn och föräldrar. 
 
En sista gungning på skolgården före sommarlovet med kompisen E. 
 
Senare samma eftermiddag rann tårarna när Filip åkte med sin pappa till Orlando på en över två veckor lång nöjesresa. Nu får jag såna här bilder i telefonen. Stranden de bor bredvid ligger inte så långt från Kennedy Space Center så de har varit där idag. Jag är så avis på deras resa så att det gör ont! :-) 
 

Fira Filip med utflykt till Järnäsklubb

 
För att fira att Filip skulle sluta åk 1 drog jag på utflykt med honom och hans pappa Pelle i söndags. Vi åkte till Järnäsklubb, därifrån man brukar få väderleksrapporter ni vet. Sen finns där ett vandrarhem som heter Lotshuset som verkar fint. 
 
Jag har aldrig varit där så det var kul att se ett ställe nära Umeå jag inte varit på. Det ska tydligen finnas en strand där också men vi gick aldrig till den. 
 
Så här såg det ut:
 
Längst ut fanns den här långa bryggan. Där brukade finnas ett café med uteservering men det var puts väck. Vi funderade på om det brunnit ner eller något eftersom det inte syntes minsta lilla planka efter det. 
 
Vi lekte kurragömma en stund eftersom det inte fanns nåt fik. Filip fick svårt hitta pappa Pelle där han gömt sig bland spindlarna under bryggan :-)
 
Och Pelle fick leta länge innan han hittade Filip inne i en lada :-)
 
 
Sen for vi hem till Pelle som bjöd på smörgåstårta. 

Musöron

 
På bara ett par dagar skiftar nu alla björkar i skirt ljusgrönt. Rätt rejäla musöron har det också blivit och lika plötsligt kommer de varje år känns det som. Det är så vackert och lovar så mycket på nåt vis så man blir liksom fylld av förväntan. 
 
Jag hade en kamera i väskan när jag kom från jobbet så jag tog några bilder kring Scharinska villan och bort mot Stadskyrkan.
 
 
Jag kan bli lite stressad över detta att det går så fort, skäms/grämer mig liksom lite över att jag vill gå in och äta och vila mig efter jobbet och inte gå ut i naturen och passa på att njuta när det är så fint. Samtidigt tänker jag att är man trött så är man. Det blir roligare när Filip är hos mig så att man kan gå ut på upptäcktsfärd med nån roligare person än en själv :-)
 

Med mamma på Kolerakyrkogården

Mamma poserar snällt. 
 
Fina lilla mamma har varit och hälsat på mig i helgen! Vi har sprungit benen av oss på Ikea och Avion shopping som är den stora nya gallerian som ligger bredvid nyöppnade Ikea. Egentligen skulle mamma haft en kompis med sig från Piteå men kompisen blev sjuk. Vi tyckte väldigt synd om henne men jag hoppas att det ska ge dem en anledning att planera in en ny tripp hit snart igen när alla är friska och krya.
 
Idag fick vi ett par timmar över innan mamma skulle ta bussen hem till Piteå igen så då tog vi en biltur havet och Holmsund. I Umeälven mellan Holmsund och Obbola ligger en liten holme, som faktiskt heter Holmen, som man passerar över när man åker den långa bron över älven. På Holmen ligger en gammal kolerakyrogård som jag varit nyfiken på länge och som det nu äntligen blev anledning att stanna till och kolla på:
 
Kyrkogården var pytteliten och egentligen inte så märkvärdig. Där fanns inte ens gravstenar. Men det var så himla fint där i skogen med de disiga rökresterna från gårkvällens valborgsbrasa som silades mellan grangrenarna.
 
Vi läste noggrant informationen om kyrkogården. Som tur var var det inte så många som dött av kolera i området, ett tiotal på sin höjd, men i hela Sverige dog närmare 40 000 personer!
 
Vi utforskade sedan den lilla kyrkogården. 
 
Det var som att få en plötslig försmak av sommaren där i skogen idag med plötsliga 15 graders värme, spindelnät och fluffig mossa. 
 
Också avrundar vi med ett par bilder på rejäl skägglav. 
 
 
Sen när vi tittat, sniffat och fotat klart åkte vi tillbaka till stan igen och åt lite goda matrester innan det var dags för mamma att ta bussen hem. 
 

Nu är våren här


Nu är nog den här synen ett minne blott för den här vintern. Frostiga träd som jag fotograferade när jag och Filip var uppe hos min mor och far i Piteå på sportlovet. Här i Umeå har det nämligen varit noll- och plusgradigt i flera dagar i sträck, våren är definitivt här!


Sportlovet hittills


Nu har halva sportlovet gått. Jag har tagit det superlugnt eftersom Filip har varit hos sin pappa. Med dem åkte jag dock på en jättetrevlig utflykt till Lycksele djurpark i måndags. Det blev ett väldigt annorlunda djurparksbesök då vi bara var åtta besökare i parken. Man kände sig nästan som en någon slags VIP-gäst när vi gick runt med personalen och fick veta anekdoter om djuren, och djuren var även extra nyfikna på en eftersom det var så få människor där. 
 

Jag törs nog säga att den tama räven som ville bli klappad blev våran favorit. Men oj vad rödrävar stinker! Det älskar nämligen att sprida sig ett bittert doftande urin överallt. Tänk på det nästa gång ni ser en gullig rävfilm på Facebook :-) 
 

Den här fina ganska stora porslinsfiguren såg jag på en loppisrunda. Jag känner igen den från när jag var barn men jag kan inte minnas vem som hade den. Kanske mormor och morfar, jag måste fråga mamma. Jag köpte den inte då den var dyr. Egentligen är jag ute efter stolar. Flera av köksstolarna mina håller nämligen på att ge upp. Jag skäms när jag har gäster eftersom de får ställa sig upp då och då och trycka ihop stolarna de sitter på, haha! Helst fyra-fem stycken stolar behöver jag, i teak eller något liknande samt 50-60-talsstil,  men det verkar svårt att hitta "bara så där".
 
Annars äter jag långa frukostar och försöker beta av hela Mad men-serien. Det har varit något av en pärs för jag blir så lätt besatt när jag börjar följa serier. Jag ska INTE börja med en ny serie på länge när jag har klarat av den här!
 
Det här inlägget har jag för övrigt försökt skriva med hjälp av min iPhones mick-funktion (vaddetnuheter). Det har gått sådär eftersom mobilen verkar höra lite dåligt men är ändå en hjälp. Förhoppningsvis hörs vi snart igen!
 

Efter födelsedagen

Nu är det en och en halv vecka sedan jag fyllde år och sedan senaste blogginlägget. Jag kan konstatera att jag hittat en ny favoritblomma i den bukett jag fick av min son och hans far; det är nån slags vit klocka som sett som ny ut i över en vecka, och jag älskar uthålliga snittblommor. Först idag, tio dagar efter födelsedagen, ser jag att några av blommorna börjar se lite skrynkliga och vissna ut. 
 
Så nu blir det blommor i bloggen igen :-)...så här ser blommorna ut, fast det är några dagar sedan jag tog bilderna. Kan bara inte komma på vad de heter! Någon som vet?:
 
Det var Filip som hade beställt utseendet på buketten. Han hade velat se min och Pelles gamla bröllopsfilm och sen sagt till Pelle att köpa en bukett som såg ut som brudbuketten jag hade.  Så gulligt och liksom lite rörande samtidigt. Brudbuketten bestod av porslinslika vita rosor, ni kan se dem i det här gamla inlägget: Shoppa i USA.
 
Förra torsdagen vabbade jag också. Filip blev förkyld och sen smittade han mig så jag blev ordentligt förkyld med ett huvud som känts om en sprängballong. Ingen toppenvecka direkt ur måendesynpunkt då det hela kombinerades med min värk i arm och bröstkorg. 
 
Efter att Filip blev hämtad av sin pappa i eftermiddag har jag lagat god mat och sett film, vilket jag planerar att fortsätta med. Ha en skön kväll!

Bra dag och fina tulpaner

 
Det har varit en sån bra dag idag! Det började med att bästa p-platsen på jobbet var ledig när jag kom på morgonen :-), sen har lönen kommit och eftersom jag numera är deltidssjukskriven kunde jag sluta tidigare och fara och göra ärenden och shoppa lite. Efter det städade jag i lägenheten och har gjort fint i Filips rum, har bland annat hängt upp en ny ljusslinga tills han skulle komma till mig ikväll. 
 
Jag träffade äntligen läkaren i tisdags med anledning av min onda musarm. Fick rådet av henne att proppa i mig Alvedon vilket jag gjort, så det är väl det att jag inte har värk hela tiden plus att jag gått ner i arbetstid som gör att jag plötsligt har fått ett liv på fritiden. 
 
Men Alvedon lär ju inte lösa problemet på lång sikt och den räcker inte till att dölja smärtan som kommer av att sitta längre stunder vid datorn. På tisdag ska jag ha först behandlingen hos sjukgymnast så då antar jag att jag får ett träningsprogram. Akupunktur pratade hon också om.
 
Tulpanerna i det här inlägget fotograferade jag förra helgen men bloggar dem först nu. Första buketten för i år och det känns direkt vårigare!
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0